Gå direkt till innehåll
  • sv
  • The page is not available in English en

Frågor och svar

Här har vi samlat vanliga frågor och svar. Saknar du svar på din fråga går det bra att vända dig till vår konsumentkontakt.

  • Allergi – hur vet jag om en av era produkter innehåller något som jag är allergisk mot?

    Svar:

    Allergener som finns i livsmedel framhävs alltid i ingrediensförteckningen. På Axfoods egna varor framhävs de genom understrykning. För livsmedel som säljs i butikernas manuella disk framhävs allergener med versaler på etiketten.

  • Allergi – varför står det inte att produkter är fria från till exempel gluten eller laktos på alla era förpackningar?

    Svar:

    Vad vi får säga när en produkt är fri från olika ämnen är reglerat i EU-lagstiftning. Sedan 2014 måste allergener som finns i ett livsmedel framhävas i ingrediensförteckningen. På våra egna varor lyfter vi fram dem genom understrykning. ”Spår av”-märkning framhävs på samma sätt.

    Om du är glutenintolerant och känner en osäkerhet inför någon av våra egna varor kan Axfood Konsumentkontakt hjälpa till att räta ut eventuella frågetecken.

  • Antibiotika – vad ställer ni för krav och hur arbetar ni för att minska användandet?

    Svar:

    För att minska antibiotikaanvändningen i livsmedelsproduktionen har Axfood tillsammans med medlemmarna i Svensk Dagligvaruhandel tagit fram ett ställningstagande som vi nu arbetar utifrån gällande våra egna märkesvaror. Detta är våra fyra kriterier:

    • Antibiotika ska inte användas i tillväxtbefrämjande syfte.
    • Antibiotika får endast användas efter ordination av veterinär.
    • Utförlig dokumentation av all användning av antibiotika, inklusive via foder och vatten. Ansvarig veterinär ska regelbundet gå igenom och signera dokumentationen.
    • Om antibiotika återkommande används till alla djur i en viss ålderskategori ska skälen för detta dokumenteras, utredning ska genomföras av veterinär och ett åtgärdsprogram för att motverka hälsoproblemen ska tas fram och tillämpas.

    Antibiotikaanvändningen inom köttindustrin är en bidragande orsak till ökad resistens. En avsevärd del av överanvändningen beror på att djur ges stora mängder antibiotika i förebyggande syfte, istället för att de djur som blir sjuka behandlas individuellt. Vi ställer krav vid upphandling så att vi kan välja leverantörer som jobbar med att aktivt minska användandet av antibiotika.

    Vi samarbetar med Axfoundation (stiftelse driven av Axel Johnson-koncernen) och har kartlagt användandet av antibiotika hos våra leverantörer.

  • Bisfenol A – finns det i era förpackningar?

    Svar:

    Vi på Axfood arbetar kontinuerligt med att minska användningen av kemiska ämnen som kan vara skadliga. I de fall där det är möjligt ska förpackningar innehållande bisfenol A bytas ut mot alternativa förpackningar. För de förpackningar där det kan förekomma bisfenol A uppfylls lagkraven för material som kommer i kontakt med livsmedel.

  • Bäst före-datum – vad gör jag om ett bäst före-datum saknas på en vara?

    Svar:

    Då ber vi dig att kontakta vår Konsumentkontakt så hjälper de till med en reklamation av produkten. Kontaktformulär hittar du här.

  • Djuromsorg – vilka krav har Axfood på djuruppfödning?

    Svar:

    Axfood har nära samarbeten med sina leverantörer och ställer krav på att dessa i sin tur har koll på sina underleverantörer. Vi har EU:s djurskyddslagstiftning som lägsta krav. Vi utför tredjepartsrevisioner och har en nära dialog med leverantörerna gällande djuromsorg. Detta för att säkerställa att lagstiftningen följs.

  • Djurtester – testar ni ert sortiment av kem-produkter på djur?

    Svar:

    Nej, våra produkter testas inte på djur. Det är dock sannolikt att vissa av ingredienserna någon gång tidigare, som rena kemikalier, testats på djur av andra aktörer för att fastställa att de är säkra att använda.

  • Förpackningar - hur arbetar Axfood med att reducera mängden plast?

    Svar:

    Våra förpackningsutvecklare inom avdelningen Egna märkesvaror arbetar kontinuerligt med att få till den bästa konsument- och transportförpackningen med hållbarhet, funktion, estetik och pris i åtanke. De tittar både på helt nya lösningar och försöker optimera befintliga förpackningar. Vi tar hänsyn till hela förpackningens väg från produktion av råvara, produktion, transport, lager, butik, konsument och slutligen till återvinning.

    Tillsammans med våra branschkollegor i Svensk Dagligvaruhandel har vi de gemensamma målen att till år 2030 endast ha plastförpackningarna som är producerade i förnybar eller återvunnen råvara.

  • Förpackningar - kan man inte få bort vissa plaster helt och hållet?

    Svar:

    Det är många faktorer som vi tar hänsyn till när vi väljer en förpackning såsom leverantörernas utbud, tekniska parametrar, pris och miljö.

    Eftersom vi samarbetar med utvalda leverantörer, och inte har någon egen produktion, behöver vi anpassa oss till vad de kan erbjuda.

    Att ta bort plasten helt på många livsmedel ökar matsvinnet markant, vilket inte är hållbart. Vi följer utvecklingen av nya material och implementerar där det är möjligt. Viktigt är att de nya materialen både kan svara upp till samma skydd som plasten har för att bevara livsmedlet samt kan materialåtervinnas.

  • GMO – säljer Axfood genmodifierade produkter?

    Svar:

    Nej, Axfood säljer inga genmodifierade produkter.

  • Kött – säljer ni halal-kött?

    Svar:

    Ja, vi säljer produkter med halal-kött som kommer från bedövade djur vid slakt.

    I Sverige är det lag på att alla djur som slaktas måste bedövas, det vill säga göras medvetslösa, innan de tappas på blod. Denna lag gäller inom hela EU, men det finns undantag för så kallad religiös slakt, där djuret inte bedövas utan istället får halsen avskuren när det är vid fullt medvetande.

    I Sverige tillåts inga undantag och vi är ett av få EU-länder som helt förbjuder obedövad slakt. Det är också ett lagstiftat krav att den som utför bedövning ska vara utbildad och godkänd av Jordbruksverket och att slakteriet ska ha omfattande och tydliga skriftliga rutiner för hur djuren ska hanteras vid bedövning och avlivning.

    Djuren bedövas precis som vanligt och som alltid i Sverige. Avblodningen görs på samma sätt genom att djuret sticks i halsen och i anläggningen närvarar religiös personal som uttalar en vers. Djuret ska vara vänt mot Mecka vid slaktögonblicket.

    Vid slakt av kyckling är bönen och djurets riktning i stort sett det enda som i realiteten skiljer sig mellan halal och icke halal-slakt. Djuren bedövas i båda fallen genom att huvudet sänks ner i ett strömförande bad. Alltså ingen skillnad i valet av bedövningsmetod.

    Vad det gäller halalslakt finns det inget generellt förbud mot bedövning inom islam. Därför kan man slakta halal i Sverige enligt svenska slaktmetoder.

    De produkter som säljs i Sverige och är godkända som Halal är tydligt märkta med symbolen för halal. Saknas symbolen rör det sig inte om halal.

    Det är leverantören av produkten som kontrollerar att kraven för Halal-märkningen är uppfyllda.

    Det finns en efterfrågan på halalmärkt kött bland konsumenter i landet och så länge vi kan tillgodose denna efterfrågan utan att frångå rådande lagar och våra egna etiska riktlinjer kommer vi att göra det. Det halalmärkta köttet i Axfoods butiker kommer från bedövad halalslakt som inte är mer smärtsam för djuret än en konventionell slakt.

    När det gäller slakt som utförs i Sverige arbetar även livsmedelsverkets veterinärer på alla slakterier i Sverige, de är kontrollorganet för all svensk slakt. När det gäller importerade produkter är det ett absolut krav från Axfood att inga djur får slaktas utan bedövning.

  • Inköp – utvärderas alla livsmedelsinköp Axfood gör utifrån ett hållbart samhälle?

    Svar:

    Vi strävar efter detta. Att säga att vi idag gör detta för alla tusentals varor vore för mycket att lova. Vi fokuserar på att säkra våra egna varor – främst Garant och Eldorado. På avdelningen för kvalitet, CSR och djuromsorg följer vi upp våra hållbarhetskrav vid alla inköp från riskländer (främst utvecklingsländer i Asien, Afrika och Sydamerika). Vårt urval när vi väljer en ny leverantör görs utifrån hur väl leverantörerna har koll på mänskliga rättigheter och miljö i sina produktionskedjor. Vi genomför också från och med slutet av 2014 riskanalyser av alla varor med ursprung i riskländer så att vi ska kunna ställa rätt frågor och följa upp tillsammans med våra leverantörer.

  • Juice - varför märker ni inte C-vitamin på förpackningen?

    Svar:

    Mängden vitamin ingår inte i den obligatoriska deklarationen av näringsvärden då vitamin finns naturligt i råvaran. Om man däremot tillsätter vitamin i en produkt ska detta deklareras.

  • Kvalitet – hur säkerställer ni kvaliteten på era egna varor?

    Svar:

    För att säkerställa det löpande arbetet med livsmedelsäkerhet för våra egna varor, genomför Axfoods kvalitetssäkrare årligen ett omfattande analysprogram. Där görs mikrobiologiska och kemiska analyser på sortimentet, baserat på de aktuella riskerna för varje enskild produkt.

    Våra leverantörer av livsmedel ska vara certifierade enligt en GFSI (Global Food Safety Initiative) godkänd standard. För djurfoder accepterar Axfood ISO 22 000.

    För Axfoods kemtekniska produkter, kosmetik och hudvårdsprodukter måste leverantörerna vara certifierade enligt ISO 9000 eller GMP. Dessutom ska en säkerhetsbedömning av produkterna göras av en extern sakkunnig.

  • Kött – säljer Axfood kött från obedövad slakt?

    Svar:

    Nej, Axfood säljer inget kött i sina butiker från obedövad slakt.

  • Kött – varför missfärgat ibland?

    Svar:

    Syre i kombination med hemoglobin gör kött rött. Ett tips är att låta köttet ligga framme en stund innan beredning, det gör att den röda färgen kommer tillbaka något.

  • Leverantör – varför framgår det inte alltid vem som är leverantör av era egna varor?

    Svar:

    När det kommer till våra egna varor är vi på Axfood ansvariga för produkten gentemot dig som konsument. Det är ingen hemlighet vem som producerar våra produkter – den informationen kan du efterfråga genom att kontakta Axfood Konsumentkontakt. Kontaktuppgifter finns på alla våra egna varor.

    Våra egna varor tillverkas av leverantörer såväl i Sverige som utomlands. Bland leverantörerna finns både stora välkända livsmedelsföretag och mindre företag. Vi ställer samma kvalitets- och livsmedelssäkerhetskrav på alla leverantörer, oavsett storlek och land.

  • Livsmedel - vilken temperatur är rätt för kyl och frys?

    Svar:

    Bäst temperatur för både maten och en lägre energianvändning är +4 grader i kylskåpet och -18 grader i frysen.

  • Maskindiskmedel – vit beläggning på disken?

    Svar:

    Vit beläggning på disk beror oftast på hårt vatten eller fel dosering. Den vita beläggningen är då kalk. Avhärdningssalt och spolglans kan behövas. För att avlägsna beläggningen går det bra att hälla citronsyra i doseringsfacket och därefter köra diskmaskinen på normalprogrammet.

  • Mikroplaster – innehåller några av er produkter mikroplaster?

    Svar:

    Nej, våra produkter innehåller inte mikroplaster. Vi har heller aldrig haft mikroplaster i någon av våra egna märkesvaror. Mikroplaster har tidigare använts i vissa skrubbtvålar och peeling-krämer. Endast ett fåtal produkter i Sverige innehåller idag mikroplaster.

  • Minstingen – innehåller produkterna några farliga tillsatser eller kemikalier?

    Svar:

    Nej, produkterna innehåller inga farliga kemikalier eller tillsatser. Alla Minstingens produkter är miljömärkta med Svanen. Det innebär att hänsyn är taget utifrån ett livscykelperspektiv – från råvara till avfall. Läs mer om produkterna från Minstingen på www.minstingen.se.

  • Minstingen – är produkterna ekologiska?

    Svar:

    Våra klämmisar är ekologiska. Övriga produkter är miljömärkta med Svanen. Läs mer om produkterna från Minstingen på www.minstingen.se.

  • Märkningar – vad betyder Från Sverige-märket som är tryckt på en del av era förpackningar?

    Svar:

    Från Sverige är en frivillig ursprungsmärkning av svenskproducerade råvaror, livsmedel och växter. Märkningen kan användas på alla typer av livsmedel om de uppfyller kriterierna. Ursprungsmärkningen Kött från Sverige används på kött och charkuterier.

    Det här vet du när du handlar mat med märket Från Sverige eller Kött från Sverige:

    • Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige
    • Odling har skett i Sverige
    • All förädling och packning sker i Sverige
    • Kött-, ägg- och mjölkråvara ska alltid vara 100 procent svensk, även i sammansatta produkter
    • I sammansatta produkter, det vill säga en produkt med minst en tillsatt ingrediens, ska minst 75 procent vara svenskt (vatten räknas inte). En sammansatt vara kan exempelvis vara bröd, korv, ost, müsli, fruktyoghurt eller en kaka med choklad.

    Läs mer på www.fransverige.se.

  • Märkningar – vad betyder det att en vara är förpackad i en modifierad/skyddande atmosfär?

    Svar:

    Förkortningen MAP betyder Modified Atmospere Packaging. I Sverige måste sådana produkter märkas med texten "förpackat i skyddande atmosfär". Det innebär att luften i förpackningen avlägsnas och ersätts med gas.

    För livsmedelsförpackning används gaser som är tillverkade av luft – luftgaser:

    • Koldioxid, CO2, reagerar med vattnet i produkten och bildar kolsyra. Detta sänker pH-värdet vilket ökar hållbarheten.
    • Kväve, N2, används som utfyllnad och för att bibehålla förpackningens volym.
    • Syre, O2, i höga koncentrationer gör att köttet förblir rött.

    Luftgaserna är klassade som livsmedelstillsatser men innebär ingen hälsorisk.
    Vanlig luft innehåller ungefär 21 procent syre, 78 procent kväve och 0,03 procent koldioxid.

    Kött kan även förpackas i vakuum. Då avlägsnas luften vilket gör att härskning och tillväxt av aeroba bakterier (bakterier som kräver luft) minskar eller upphör. Den naturliga nedbrytningen fördröjs, hållbarheten förlängs och köttet möras.

    I vakuum får nötkött en brunare färg som försvinner när förpackningen öppnas.

  • Märkningar – vad är skillnaden på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”?

    Svar:

    Bäst före-datum anger hur länge ett livsmedel förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg och konsistens. Bäst före-datum gäller en oöppnad förpackning. Det beror på att det finns flera faktorer som kan påverka hållbarhetstiden, till exempel temperatur i kylskåpet eller hur länge en förpackning stått framme i rumstemperatur.

    Om ett livsmedel förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning håller det vanligtvis ytterligare en tid efter märkt datum. Till exempel kan yoghurt som inte stått framme i rumstemperatur länge hålla god kvalitet flera dagar efter att bäst före-datum passerat. Ett tips är att titta, lukta och smaka på produkten för att avgöra om den är ätbar eller inte!

    För livsmedel som anses vara mer känsliga och har kortare hållbarhet används sista förbrukningsdag som datummärkning. Det kan röra sig om att lagringstiden efter sista förbrukningsdag kan bidra till att livsmedlet blir hälsoskadligt trots att det förvaras enligt anvisning. Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag bör inte konsumeras efter att datumet passerat. Exempel på dessa livsmedel är färsk fisk, färsk kyckling, nötfärs och rå korv.

  • Märkningar - var kan jag läsa mer om vad dessa symboler innebär?

    Svar:

    Här finns information om märkningar.

  • Palmolja – varför innehåller vissa av era varor palmolja?

    Svar:

    Palmolja är globalt sett den mest använda vegetabiliska oljan. Vi använder enbart certifierad palmolja för produktion av våra egna märkesvaror. Certifierad palmolja betyder att den palmolja som produceras odlas på ett sätt som gör att producentlandet ska nyttja sina odlingar bättre, så att skövlingen av regnskog minskar. Som konsument är det bästa att man efterfrågar certifierad palmolja.

    De senaste åren har Axfood arbetat med att minska användningen av palmolja i sortimentet av egna märkesvaror och vi är aktiva i ett samarbete om hållbara riskgrödor som heter Svenska plattformen för riskgrödor.

     

  • Produktinformation för Axfoods egna tvätt- och rengöringsprodukter - var hittar jag det?

    Svar:

    Du hittar innehållsinformationen här.

  • Samarbeten – hur samarbetar Axfood med Livsmedelsverket och Svensk Dagligvaruhandel?

    Svar:

    Tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel diskuterar vi med de andra aktörerna inom dagligvaruhandeln hur vi ska jobba för att förbättra folkhälsan. Vi samarbetar också ofta med Livsmedelsindustrierna, Li, i olika frågor som gäller folkhälsa. Det är viktigt att alla aktörer i livsmedelskedjan bidrar med det de kan. Vi har tagit fram förslag till hur man kan använda Livsmedelsverkets kostråd på produkter och i butik. Det är viktigt att vi i handeln får använda kostråden så att vi kan inspirera konsumenten att välja nyttig och bra mat.

  • Socialt ansvar – vilka miniminivåer kan jag lita på är uppfyllda om jag handlar hos er?

    Svar:

    Grunden är att leverantörer till Axfood alltid måste skriva under vår uppförandekod. Det innebär bland annat att grundläggande mänskliga rättigheter enligt FN och ILO (International Labour Organisation) samt att nationell lagstiftning alltid ska gälla. Dessutom ställs miljökrav. Sedan 2015 jobbar vi även med krav på att alla våra leverantörer med ursprung i så kallade riskländer (ofta Asien, Sydamerika eller Afrika) måste visa att de systematiskt kontrollerar att arbetsvillkoren följer kraven i vår uppförandekod, till exempel genom sociala revisioner eller kollektivavtal.

    Läs mer här om Axfoods uppförandekod.

  • Socker – hur arbetar ni med sockermängden i Axfoods egna varor?

    Svar:

    Det ska vara lätt för kunden att välja hälsosamma alternativ. Vi använder ofta nyckelhålsmärkning på våra produkter. I de fall produkter ligger på gränsen försöker vi anpassa produkten så att den klarar kriterierna. Vi granskar också sockerhalten vid nylanseringar och vid kontroll av befintligt sortiment av egna märkesvaror.

  • Soja – hur arbetar Axfood för mer hållbar soja?

    Svar:

    Axfood är en del av nätverket Svenska plattformen för riskgrödor som arbetar för att soja och andra så kallade riskgrödor, såsom palmolja, ska produceras så hållbart som möjligt. Axfood är en av drygt 20 medlemmar. Inom nätverket sker erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och överenskommelser om gemensamma åtaganden. Utifrån den egna organisationens förutsättningar verkar Axfood och övriga medlemmar för att soja och andra riskgrödor som når svenska konsumenter produceras hållbart.

    Nätverket lanserades i april 2022 efter initiativ från Axfoundation, som tillsammans med WWF Sverige, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och en referensgrupp bestående av ett stort antal företag och organisationer undersökt hur de bäst kan samarbeta kring frågorna. Organisationen ETI Sverige ansvarar för att driva och utveckla nätverket.

    Plattform för riskgrödor är en utveckling av Svenska Sojadialogen som Axfood deltagit i sedan starten 2014. Samma år uppfylldes Axfoods hållbarhetsmål om att all soja i egna märkesvaror ska vara certifierad eller täckt av certifikat.

    Axfood arbetar även tillsammans med olika samarbetspartners för att byta ut sojan mot mer hållbara alternativ i djurfoder. Det har bland annat resulterat i ägg från Garant som producerats av hönor som ätit sojafritt foder. Sedan flera år ingår Axfood även i ett projekt lett av Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att ta fram mer hållbara alternativ för foder till såväl matfågel, värphöns, fisk och gris.

  • Soja – vad är certifierad soja och varför är det viktigt?

    Svar:

    Sojamjöl är vanligt förekommande som del av foder då det innehåller högvärdigt protein och livsviktiga aminosyror som är nödvändiga för djurens välmående.

    Soja importeras till Sverige huvudsakligen från Brasilien. Det bidrar till skövling av regnskog för att få odlingsbar mark. Därför är det viktigt att köpa certifierad soja och sojacertifikat. Detta sker inom ramen för organisationen RTRS (Round Table Responsible Soy). För varje ton soja går en viss summa till sojaodlare som håller på att ställa om produktionen till certifierad soja.

    Certifieringen ställer krav på stopp för avskogning och omvandling av värdefulla naturområden, bättre produktionsmetoder, användning av jordbrukskemikalier, förbud mot barn- och tvångsarbete samt diskriminering, säkra arbetsförhållanden, föreningsfrihet och rimliga löner samt dialog med lokalbefolkningen och respekt för markrättigheter.

  • Sortiment – hur går jag tillväga om min lokala butik inte har en viss produkt i sitt sortiment?

    Svar:

    Vi tar gärna emot tips på hur vi kan utöka sortimentet för att göra dig som kund mer nöjd. Ta kontakt med butiken direkt eller med respektive butikskedja centralt.

  • Sponsring – kan Axfood sponsra oss?

    Svar:

    När det gäller sponsring, samarbeten och välgörenhet har vi på Axfood valt att fokusera på de organisationer som vi har långsiktiga och löpande samarbeten med.

    Dels är vi genom våra butikskedjor Willys och Hemköp partner till Rädda Barnen respektive SOS Barnbyar och är med och bidrar till deras viktiga arbete för barns rättigheter i Sverige och internationellt. Dels samarbetar vi lokalt med organisationer som t ex. Frälsningsarmén och Stadsmissionen runt om i landet och bidrar med mat till människor som lever i ekonomisk och social utsatthet. I dagsläget har vi därför inte möjlighet att tacka ja till förfrågningar som ligger utanför de långsiktiga samarbeten som vi redan har.

  • Säkerhetsdatablad – var hittar man säkerhetsdatablad på era kemtekniska produkter?

    Svar:

    Skicka in EAN-koden/streckkodsiffrorna till vår konsumentkontakt så mejlar vi detta till dig. Klicka här för kontaktformulär.

  • Tillsatser och E-nummer - var kan jag läsa mer?

    Svar:

    Du kan läsa mer om tillsatser och E-nummer på Livsmedelsverkets hemsida. Du hittar informationen här.

  • Tillsatser och E-nummer - varför har ni det i era egna varor?

    Svar:

    Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål och normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. Exempel på livsmedelstillsatser är ämnen som:

    - Ökar hållbarheten: konserveringsmedel och antioxidationsmedel

    - Påverkar konsistensen: emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel

    -Ger färg till ett livsmedel: färgämnen

    Endast livsmedelstillsatser som är godkända av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd får användas i livsmedel, vilka kännetecknas av att de har ett så kallat E-nummer. Tillsatser som ingår i våra egna varor ska alltid kunna motiveras. Genom ingrediensförteckningen kan du som konsument tydligt se vilka tillsatser som används och vilken funktion de har i produkten. Axfood följer Livsmedelsverkets föreskrifter över godkända tillsatser och i vilka livsmedel de får användas. I vissa fall har vi en mer restriktiv hållning, till exempel tillåter vi inte så kallade azofärger i våra livsmedelsprodukter.

  • Transfetter – finns det i Axfoods egna varor?

    Svar:

    Nej. Idag används rena oljor istället för som tidigare delvis härdade fetter. Det innebär att vi idag inte har produkter med transfetter, förutom i de livsmedel där det förekommer naturligt, såsom animaliska livsmedel.

  • Ursprung – varför framgår inte ursprungsland på alla era egna varor?

    Svar:

    Det finns flera förklaringar till detta. En är att ursprungslandet kan variera. Vi handlar med leverantörer och inte med länder. Till exempel är skördeprodukter beroende av olika väderförhållanden. När en sämre skörd uppstår i ett land behöver vi ha möjlighet att istället köpa produkten från ett annat land för att det inte ska gapa tomt i butikens hylla.

    En annan förklaring är att förpackningsmaterial ofta trycks upp i förväg, samt i regel i större mängder. Vid ändring av ursprungsland skulle samtliga förpackningar behöva kasseras. Det är inte hållbart miljömässigt, tycker vi.

    Det är alltid möjligt att kontakta vår Konsumentkontakt för att få reda på ursprungsland för en specifik vara. Klicka här för kontaktformulär.

  • Vego-begrepp - vad gäller?

    Svar:

    Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel har tillsammans med Livsmedelsverket kommit överens om en definition av begreppen vegetarisk/vego/vegansk. Syftet är att skapa en enhetlig märkning som inte vilseleder konsumenter.

    Här nedan följer definitionen:

    Vegetarisk (vego, veggo); Samlingsnamn som kan användas övergripande utan förtydliganden på t ex. butikshyllor. På själva produkten eller under produkten i t ex. reklamblad måste det sedan förtydligas om produkten är

    - Vegansk (helt utan animaliska ingredienser)

    - Lakto-vegetarisk (vegetabilier samt mjölk)

    - Lakto-ovo vegetarisk (vegetabilier samt mjölk och ägg)

  • Ägg – vad betyder koden på era ägg?

    Svar:

    Kod-märkningen på äggen är gemensam för hela EU. Den talar om vilken produktionsmetod som har använts, vilket land ägget är producerat i, vilken äggproducent samt vilket stall.
    Den första siffran i koden står för produktionsmetod:

    • 0 = Ekologisk produktion
    • 1 = Frigående utomhus
    • 2 = Frigående inomhus
    • 3 = Burhöns

    Garants ägg kommer enbart från frigående höns inomhus, frigående höns utomhus eller från ekologisk produktion. Produktionsmetod 3, ägg från burhöns, hittar du inte i våra butiker.

  • Ägg – säljer ni ägg från burhöns?

    Svar:

    Nej, Axfood säljer inga ägg från burhöns i våra butiker.