1 november 2011

Inför Durban

Snart är det dags för internationella klimatförhandlingar igen. Den här gången kommer de att hållas i Durban. Klimatnätverket Hagainitiativet, där Axfood är med, arrangerade en konferens inför förhandlingarna. Det finns några saker som brukar återkomma när klimat diskuteras på konferenser.

Av: Åsa Domeij

Om det görs en genomgång av forskningsläget så brukar de senaste forskningsresultaten visa på att det mesta tyder på att situationen är värre än vad man tidigare trott. Den här gången var det Johan Rockström som, pedagogiskt som vanligt, redogjorde för kunskapsläget.

Den andra saken som brukar återkomma är att nästan alla tror att det både är tekniskt möjligt, och inte heller särskilt dyrt, att kraftigt minska de klimatpåverkande utsläppen. Det tredje är att de flesta brukar tvivla på att viljan finns, eftersom politikerna inte tror sig om att ha allmänhetens stöd och särintressenas stöd när det gäller de politiska besluten.

Men frågan är om inte politikerna underskattar väljarnas beredskap för en aktiv klimatpolitik. Det kanske inte finns stöd för tillräckligt kraftfulla åtgärder men i alla fall för mer långtgående beslut än de som tas idag. Alla viktiga beslut är inte särskilt kontroversiella. Hur många väljare skulle protestera mot att byggreglerna verkligen skärps när det gäller ny- och ombyggnad? De flesta skulle nog snarare bli förvånade om de förstod hur hög energiförbrukning som tillåts i nya byggnader. På konferensen försvarade ingen dagens menlösa byggregler på energiområdet.

Kanske en bra strategi för politiker skulle vara att bejaka andras förslag till styrmedel även i de fall där man kanske inte tycker att de är de absolut mest effektiva? En strategi som bygger på bejakande istället för bekämpande av andras förslag till styrmedel på klimatområdet skulle kanske kunna leda till breda uppgörelser och underlätta för de politiker som har modet att ta på sig ett ledarskap? Bristen på ledarskap var annars något som flera talare på konferensen betonade.

En intressant fråga på konferensen var om en förändrad livsstil med övergång till mer av tjänstesektor skulle kunna vara en möjlig väg. Det gäller ju att det människor skulle kunna spara på att bli mer klimateffektiva inte leder till annan konsumtion som är negativ för klimatet. Om man sparar energi hemma och därför får pengar över är det inte särskilt bra för klimatet om man använder pengarna till att flyga mer.

Inom matområdet är nog de bästa klimatförbättrande livsstilsförändringarna att äta mer vegetariskt och att inte slänga så mycket mat. Det är definitivt sådant som också sparar pengar. Men om livsstilförändringen verkligen ska leda minskad miljöpåverkan så gäller det att den konsumtion som blir möjlig blir mer inriktad på tjänster. Det första man kanske tänker på när det gäller tjänster kanske är sådant som kultur. Men egentligen kan tjänstekonsumtion tolkas mycket bredare än så. En stor del av en vara kan vara tjänstekonsumtion. Om man tar exempel från matområdet kan en ökad tjänstekonsumtion vara att välja varor med högre kvalitet. Det kan handla om ökad förädlingsgrad men även om inslag av mathantverk.

Egentligen är det inte så enkelt att det finns renodlad tjänstekonsumtion och varukonsumtion. Konsumtion av en tjänst kan kräva en resa och att en vara i form av drivmedel måste köpas in. Å andra sidan kan en vara med hög kvalitet i praktiken vara mer laddad med tjänsteinnehåll än materialinnehåll. Det kan tyckas komplicerat. Men å andra sidan gör det att valfriheten blir så mycket större för den som vill ändra livsstil. Möjlighet finns både till renodlad tjänstekonsumtion och till att välja varor som till stor del är tjänster!

Vegetariskt

Klimat