31 mars 2020

Bättre djuromsorg enklare än fajt mot coronavirus

Antibiotikaresistens är ett växande hälsoproblem världen över. Årligen beräknas 33 000 personer inom det europeiska samarbetsområdet (EES) dö när de drabbas av multiresistenta bakterier. Om vi inte bryter utvecklingen riskerar vi att förflytta oss till en tid då det saknades botemedel mot infektioner. Innan antibiotika fanns dog människor av infektioner som idag ofta kan behandlas enkelt med antibiotika.

Av: Åsa Domeij

En överanvändning av antibiotika har skapat det här problemet. Inom såväl sjukvården som djurhållningen har för stora mängder antibiotika använts i onödan. Exempelvis gruppbehandlas djur inom livsmedelsproduktionen fortfarande för att kamouflera bristande djurhållning. Det är vinning på kort sikt som kan bli mycket kostsam på lite längre sikt. Redan inom de närmaste åren beräknas nämligen dödstalen i spåren av antibiotikaresistens att uppgå till flera miljoner.

Att de praktiska lösningarna finns är den svenska djurhållningen ett bevis på. Men fortfarande är det politiska stödet för bättre djurhållning för svagt inom EU och globalt.  I förhållande till de enorma eftergifter som idag görs för att stoppa spridningen av coronaviruset, kräver insatserna för att förebygga och bromsa utvecklingen av resistenta bakterier inte i närmelsevis samma eftergifter - varken ekonomiskt eller socialt.

Det som krävs är bättre djurhållning, förbättrat smittskydd (med till exempel ordentlig rengöring av stallar mellan uppfödningsomgångar), att endast sjuka djur behandlas, upphörande av gruppbehandling och striktare regler för import av kött till EU. Ökade miljökrav på de industrier som tillverkar antibiotika så att inte utsläpp sker i omgivande vattendrag är en annan nödvändig åtgärd.

Sverige är idag ett föredöme i antibiotikafrågan. Våra bönder och uppfödare tillhör de allra bästa inom EU vad gäller låg antibiotikaanvändning. Det är ett enormt mervärde vid försäljning av livsmedel, både på hemmaplan och vid export. Men så har det inte alltid varit. På 1980-talet användes betydligt mer antibiotika i den svenska djurhållningen. Men genom ett systematiskt arbete gick det att förändra. Det kan man också göra i de länder som idag har en hög antibiotikaanvändning. Det skulle rädda många liv utan några drastiska åtgärder.

Det handlar om väl motiverade åtgärder för en förbättrad djurvälfärd. Om politiker världen över klarar av att fatta många långtgående beslut för att bekämpa coronaviruset borde det vara en lätt match.

Åsa

P.S. Du kan prenumerera på alla blogginlägg här (scrolla längst ned på sidan). D.S.