Jag passerar mjukdjur, plastbyttor, kokosnötter, gardiner, grytor, mediciner, snacks, skor och bananer. Rad efter rad, affär efter affär och kilometer efter kilometer. Poliser i beige uniformer borrar sina ögon djupt in i trafikmyllret medan fem skolpojkar i rosa byxor och rödvita skjortor skrattar och skuttar över gatan. Ett gäng män samtalar och dricker te i ett gathörn. Det tycks inte finns någon ände på det ständiga flödet av varor och människor när jag sakta rör mig mot teplantagerna och kryddodlingarna i södra Indien.
Från vänster: Kristina Areskog Bjurling, hållbarhetsansvarig, Jonas Widlund, inköpare, Tina Almstedt, kvalitetssäkrare med tre kvinnliga teplantagearbetare på Craigmores teplantage i Nilgris i Tamil Nadu, södra Indien.
Jag passerar mjukdjur, plastbyttor, kokosnötter, gardiner, grytor, mediciner, snacks, skor och bananer. Rad efter rad, affär efter affär och kilometer efter kilometer. Poliser i beige uniformer borrar sina ögon djupt in i trafikmyllret medan fem skolpojkar i rosa byxor och rödvita skjortor skrattar och skuttar över gatan. Ett gäng män samtalar och dricker te i ett gathörn. Det tycks inte finns någon ände på det ständiga flödet av varor och människor när jag sakta rör mig mot teplantagerna och kryddodlingarna i södra Indien.
Av: Kristina Areskog Bjurling, hållbarhetsansvarig för varor inom Axfood
Att dra dit pepparn växer härstammar från dagar när det var osannolikt att vanliga dödliga kunde ta sig till de tropiska trakter där peppar och andra kryddor växer. Numera är möjligheten betydligt större, men kryddornas ofta snåriga leverantörskedjor gör det ändå svårt att nå ända ut till odlingarna. För att råda bot på bristen av transparens ger jag mig därför ut för att följa ett antal kryddors och teers väg från odling till köksbordet tillsammans med Axfoods leverantörer. Med på resan finns också några kollegor som arbetar med inköp och kvalitet. Syftet med resan är att se hur Axfoods uppförandekod om acceptabla arbetsvillkor, öppenhet och uppföljning efterlevs.
Damm av kryddor
Vårt första stopp är en kryddfabrik där man känner av det fina dammet av chili och andra kryddor i andningsvägarna. Leverantören menar att det slutna rummet runt den mest riskfyllda hanteringen, där endast personal med specialmask får vistas, räcker som åtgärd. Dessutom undersöks de anställdas lungor vartannat år. Vi påpekar att det behövs en riskbedömning av kryddammet och att adekvata åtgärder som bättre utsug sannolikt är nödvändigt. Fabriken har lagenliga villkor för de anställda, vilket också kontrolleras vid årliga inspektioner. Här finns också en aktiv fackförening.
Krav vid odling av gurkmeja
Senare besöker vi en leverantör av gurkmeja som visar sig vara mycket engagerad i ett hållbarhetsprojekt ute på odlingen i delstaten Andra Pradesh. Sedan några år bedrivs ett projekt där bönder får lära sig god odlingspraktik med minskad användning av kemikalier och konstgödsel. Det som driver på utvecklingen är framför allt EU:s krav på mindre kemikalieanvändning och slutkonsumenters krav på ökad spårbarhet och transparens. Projektet arbetar även för att motverka barnarbete och upprätthålla schyssta arbetsvillkor. Det är härifrån 100 procent av gurkmejan i Axfoods egna märken Garant och Eldorado kommer.
Tungt arbete efter skörd
Samma leverantör vill visa oss hur processen efter skörd av gurkmeja vanligtvis ser ut i Kerala. Det tar oss ut på en lång tur på allt mindre vägar. När bussen tillslut stannar är det tyst sånär på några starka fågelläten från träden. Vi ser kvinnor med tunga bylten av gurkmejarötter på huvudena. Med en kraftansträngning släpper de ned rötterna och sprider ut dem på de solvarma klipporna. Nedanför bergknallen står några äldre män och rör sakta i grytan med gurkmejan som ligger i en enorm gryta över öppen eld. När vi frågar om lönenivåerna visar det sig att kvinnorna, trots det hårda arbetet, får ett par hundra rupies mindre i dagslön än männen.
Intygar om lagenliga löner
En dag beger vi oss till en teplantage för att följa upp arbetsvillkor och miljöpåverkan. Vi har fått höra att det blivit allt vanligare att migrantarbetare anställs och eftersom de ofta inte är anslutna till fackföreningar ökar risken för lägre löner och sämre villkor. Allt Axfoods te ska omfattas av någon hållbarhetscertifiering. Teerna från Indien är Rainforest Alliance-certifierade, vilket innebär att plantagen måste följa ett antal krav om både sociala villkor och miljöförhållanden i odlingen och processen. Under vårt besök på plantagen intygar både Rainforest Alliance och ledningen på plantagen att alla anställda har exakt samma löner och förmåner. Plantagerna undersöks årligen genom kontroller av dokumentation, intervjuer och besök. Vi stannar till och pratar med arbetare både i deras hem och på odlingarna. Alla intygar att de har lagenliga löner och villkor.
Krav på spårbarhet
Det är tydligt att de krav vi ställer på spårbarhet och uppföljning av mänskliga rättigheter har betydelse både för produktionen av te och kryddor. Från att det tidigare enbart var pris och kvalitet som styrde, har våra leverantörer påbörjat en resa som innebär att de måste känna till de anställdas villkor och se till att det finns system för förbättringar. Det innebär även att inköpen förändras och får bättre spårbarhet. Vi kommer också att se vidare på vad vi kan göra för att förändra inköpsmetoderna så att te- och kryddarbetarna ska få löner de kan försörja sig på.
Uppföljning kan göra skillnad
Efter besöket påbörjas efterarbetet. Nu kommer vi att förmedla punkter på förbättringar till våra leverantörer. Vi kommer att fortsätta utveckla våra samarbeten för att gemensamt ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöförhållanden i tillverkningen av våra kryddor och teer. Det är tydligt att utmaningarna är stora både vad det gäller miljö och sociala aspekter. Samtidigt visar det att våra kontroller och uppföljningar är viktiga och spelar stor roll för människorna i leverantörskedjorna.
