Den här veckan är det Beredskapsveckan. Och det får mig att tänka på hur lätt vi tar maten för given. Samtidigt är det just maten som gör oss mest sårbara när världen skakar. Nyheter om krig, extremväder och störda leveranskedjor påminner oss om att vår livsmedelsförsörjning måste bli mer robust. Och här kommer kopplingen som inte alltid är självklar: hållbarhet och beredskap hör ihop.
Den här veckan är det Beredskapsveckan. Och det får mig att tänka på hur lätt vi tar maten för given. Samtidigt är det just maten som gör oss mest sårbara när världen skakar. Nyheter om krig, extremväder och störda leveranskedjor påminner oss om att vår livsmedelsförsörjning måste bli mer robust. Och här kommer kopplingen som inte alltid är självklar: hållbarhet och beredskap hör ihop.
Jag älskar mat. Att prova nya smaker, att laga och äta tillsammans med mina barn. Vid frukostbordet pratar vi ofta om ursprung, hållbarhetsmärkningar och djurvälfärd. Barnen är snabba att påminna mig när märkningarna saknas på för många förpackningar – och även om det kan bli lite jobbigt känns det ändå mest hoppfullt. För de ser redan sambanden mellan maten vi äter, vår hälsa och hur vi tar hand om klimat och djur.
Fossilfritt jordbruk stärker beredskapen
Så, hur hänger hållbarhet ihop med beredskap? Jo, det finns flera tydliga kopplingar. Med inhemska biodrivmedel, eldrift och konstgödsel producerad med förnybar energi kan vi minska utsläppen rejält. Att jordbruket blir fossilfritt är inte bara möjligt – det är helt realistiskt och kan göras inom några år. Omställningen sker redan i industrin och transportsektorn, så varför skulle inte jordbruket kunna gå samma väg? Bara fossilfri konstgödsel skulle kunna kapa spannmålets koldioxidutsläpp med runt 20 procent. Det är en förändring som både stärker klimatet och gör oss mindre beroende av importerade insatsvaror.
Men omställningen kommer inte att ske av sig själv. Idag motverkar dieselskatteåterbäringen utvecklingen eftersom den gör det billigare att fortsätta med fossila bränslen. Ett jordbruksavdrag som ersätter dieselskatteåterbäringen skulle ge bönderna utrymme att investera i fossilfria lösningar – och samtidigt bygga ett mer robust jordbruk som håller i kriser. Det är sådana lösningar vi presenterar i rapporten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi.
Satsningar på ekologiskt gör maten mer hållbar
Ekologiskt är en annan nyckel. När vi odlar utan kemiska bekämpningsmedel, tar bättre hand om djuren och stärker den biologiska mångfalden blir maten mer hållbar. Men det handlar också om beredskap: ett kretsloppsbaserat jordbruk som inte är lika beroende av importerade insatsvaror gör oss mer självförsörjande och mindre sårbara i en orolig värld.
För att lyckas krävs satsningar: långsiktiga villkor för ekobönder, tydliga mål för ekologisk produktion och konsumtion samt mer forskning om hur vi kan göra eko ännu mer resurseffektivt. Med rätt stöd kan ekologiskt bidra ännu mer till att maten vi äter blir både hållbar och samtidigt bidra till bättre beredskap.
Beteskravet stärker både mervärden och beredskapen
Kornas rätt till att gå ute och beta är ytterligare en koppling. Att regeringen beslutade om att behålla beteskravet för mjölkkor är därför något jag verkligen välkomnar. Under en tid har frågan varit under luppen, men nu är det klart: mjölkkorna ska fortsatt ha rätt att komma ut och beta. Det är bra för djurvälfärden, men också för svensk konkurrenskraft eftersom konsumenterna uppskattar mervärden som detta. Svensk mat har svårt att konkurrera om lägsta pris – och därför måste vi satsa på andra mervärden. Kornas rätt att få beta är ett sådant. Det bidrar också till att stärka livsmedelsproduktionen och därmed vår svenska beredskap. Något att fira, tycker jag! Självklart ska korna få gå ute.
Två sidor av samma mynt
Beredskap och hållbarhet går tydligt hand i hand. När vi ställer om till fossilfritt och satsar på mer svenskt ekologiskt bygger vi ett jordbruk som både klarar kriser och gör gott för klimatet. Men vi måste fatta besluten nu, inte imorgon. Det påminns jag om varje gång barnen frågar varför märkningarna saknas på vissa förpackningar vid frukostbordet. För dem är framtiden redan här.
