Svensk dagligvaruhandel
Dagligvarubranschen är en viktig del av det svenska näringslivet och en stor arbetsgivare med drygt 100 000 anställda. Branschen är viktig för unga som utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta. På landsbygden är matbutiken ofta navet på orten och erbjuder förutom livsmedel bland annat läkemedel, post- och bankservice.
Dagligvaruhandeln är relativt okänslig för konjunktursvängningar och tillväxten drivs till stor del av befolkningsökning och inflation. Historiskt har den årliga marknadstillväxten uppgått till 2–3 procent. Marknaden är mogen och de tre största aktörerna – Ica, Axfood och Coop – står tillsammans för cirka 90 procent av försäljningen. Under 2022 uppgick Axfoods marknadsandel till ungefär 21 procent (20).
Under de senaste åren har tillväxten inom dagligvaruhandeln varit starkast inom lågprissegmentet där Willys är den ledande aktören. Lågprissegmentet representerar nästan en femtedel av marknaden och kan delas upp i två undersegment, hard discount och soft discount. Den största skillnaden mellan segmenten utgörs av utbudet och bredden på sortimentet. Under de senaste fem åren till 2021 var den årliga genomsnittliga tillväxten inom lågprissegmentet ungefär 7 procent, vilket kan jämföras med marknadens årliga genomsnittliga tillväxt om drygt 3 procent.
Andelen dagligvaruförsäljning på nätet har under de senaste åren vuxit i förhållande till marknaden, men e-handeln står fortfarande för en liten andel av den totala försäljningen, ungefär 4,5 procent under 2022. Inom e-handeln fördelas omsättningen relativt jämnt mellan leveransalternativen upphämtning i butik och hemleverans.
Utveckling under 2022
Under 2022 växte den svenska dagligvarumarknaden med totalt 5,7 procent, och försäljningen exklusive moms uppgick till ungefär 269 miljarder kronor (255). Tillväxten var helt driven av den höga matprisinflationen som enligt SCB uppgick till 11,3 procent. Prisjusterat var således utvecklingen på marknaden negativ, till stor del hänförligt till konsumenternas minskade köpkraft samt återhämtningen för restauranger och caféer efter pandemin. Tillväxten inom lågprissegmentet var avsevärt högre än resten av marknaden som en följd av en ökad prismedvetenhet bland konsumenterna på grund av den höga inflationen. I takt med att restriktionerna kring pandemin lättades under början av året skedde en gradvis återhämtning inom de delar av marknaden som mötte en utmanande situation under pandemin, såsom butiker i centrala storstadslägen och i gränshandeln mot Norge. Som ett resultat av ett ökat kundflöde i fysiska butiker var tillväxten inom e-handeln negativ och uppgick till -17,0 procent. Upphämtning i butik minskade med -23,7 procent samtidigt som hemleverans minskade med -10,3 procent.
Källor: Dagligvaruindex (Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med HUI Research) och Axfoods uppskattning baserat på offentlig information.
Marknadsandelar 2021
Dagligvaruhandelns marknadssegment 2021
Källor: Dagligvaruindex (Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med HUI Research) och Axfoods uppskattning baserat på offentlig information. Helåret 2021 används då fullständig publik information saknas för 2022.
