Svensk dagligvaruhandel
Dagligvarubranschen är en viktig del av det svenska näringslivet och en stor arbetsgivare med drygt 100 000 anställda. Totalt finns det drygt 3 000 dagligvarubutiker runtom i Sverige. Branschen är viktig för unga som utgör nästan en tredjedel av det totala antalet sysselsatta. På landsbygden är matbutiken ofta navet på orten och erbjuder förutom livsmedel bland annat läkemedel samt postservice och paketutlämning.
Dagligvaruhandeln är relativt okänslig för konjunktursvängningar och tillväxten drivs till stor del av befolkningsökning och inflation. Historiskt har den årliga marknadstillväxten uppgått till 2–3 procent. Marknaden är mogen och de tre största aktörerna – Ica, Axfood och Coop – står tillsammans för cirka 90 procent av försäljningen. Under 2023 uppskattas Axfoods marknadsandel till ungefär 22 procent (21).
Under en längre period har tillväxten inom dagligvaruhandeln varit starkast inom lågprissegmentet där Willys är den ledande aktören. Lågprissegmentet representerar drygt en femtedel av marknaden och kan delas upp i två undersegment, hard discount och soft discount. Den största skillnaden mellan segmenten utgörs av utbudet och bredden på sortimentet. Under de senaste fem åren till 2022 uppskattas den årliga genomsnittliga tillväxten inom lågprissegmentet till ungefär 9 procent, vilket kan jämföras med marknadens årliga genomsnittliga tillväxt om drygt 4 procent.
Till de senaste årens starka trender hör ökad andel dagligvaruförsäljning på nätet. Denna trend accelererade väsentligt under pandemin mellan 2020 och 2021, men sedan dess har återgången till att handla i fysisk butik varit tydlig, och e-handeln står fortfarande för en liten andel av marknaden, ungefär 4,1 procent under 2023. Inom e-handeln fördelas omsättningen relativt jämnt mellan leveransalternativen upphämtning i butik och hemleverans.
Utveckling under 2023
Under 2023 växte den svenska dagligvarumarknaden med 7,5 procent, och försäljningen exklusive moms uppgick till ungefär 290 miljarder kronor (269). Tillväxten var driven av den höga matprisinflationen som under året uppgick till 12,1 procent enligt SCB. Marknadsdynamiken präglades av konsumenternas prismedvetenhet och föränderliga köpbeteenden som en följd av inflationen. Tillväxten inom e-handeln var negativ och uppgick till -4,5 procent.
Källor: Dagligvaruindex (Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med HUI Research) och Axfoods uppskattning baserat på offentlig information.