I oktober förhandlar EU:s medlemsländer nästa års fiskekvoter för Östersjön. Hittills har tyvärr fisken, bestånden och samhällsintresset fått stå tillbaka, till förmån för kortsiktiga vinster för ett fåtal fiskeföretag. Nu måste utvecklingen brytas och politiken ta sitt ansvar för att Östersjöns fiskbestånd inte ska kollapsa, utan ha möjlighet att återhämta sig. I en debattartikel i Södermanlands Nyheter skriver Baltic Waters vd Konrad Stralka och Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij om vilka åtgärder som är nödvändiga för svenska politiker att vidta. Debattartikeln publicerades i Sörmlands Nyheter den 27 oktober, men återges också här:
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood, Konrad Stralka, vd Baltic Waters
I dagarna ska EU:s medlemsländer enas om nästa års fiskekvoter för Östersjön. Sverige har försökt driva på för ett återhållsamt fiske, men ofta backat när andra länder motsatt sig förändringar. Argumenten handlar ofta om fiskenäringens överlevnad och nationella intressen. Men i grunden borde det handla om fisken. Försvinner fisken, försvinner också fisket.
För alla som lever nära Östersjön är utvecklingen tydlig. På trettio år har torsken försvunnit – tidigare en av våra viktigaste matfiskar. Under samma tid har sillen, en självklar del av matkulturen runt Östersjön, minskat med 75 procent. I dag går det knappt att köpa sill, torsk eller lax från Östersjön i våra matbutiker. Istället töms Östersjön på fisk som mals ner till djurfoder - ett enormt resursslöseri. Det är inte bara en ekologis kris, det är också ett ekonomiskt misslyckande. Studier visar att överfiske och bristande kontroll leder till miljardförluster i form av uteblivna inkomster, jobb och livsmedel. Den kortsiktiga vinsten för några få fiskeföretag vägs inte upp av de långsiktiga förlusterna för hela samhället.
Utvecklingen måste brytas med en tydlig vision: att Östersjöns fiskbestånd ska återuppbyggas. Den visionen behöver skrivas in i myndigheternas uppdrag och följas av konkreta handlingsplaner.
Sedan krävs en aktiv förvaltning där åtgärder vidtas vid minsta tecken på förändring och där kvoten faktiskt begränsar fångsten. Inte som idag, där förhandlingarna kulminerar i ett ministerrådsmöte den 28 oktober som ofta resulterar i för höga kvoter – och i praktiken ett ”fritt fiske”.
Men det finns hopp. Erfarenheter visar att fiskbestånd kan återhämta sig på bara några år - om kraftfulla åtgärder vidtas. För att vända utvecklingen krävs tre steg:
· långsiktiga politiska beslut för återuppbyggnad
· aktiv förvaltning grundad i vetenskaplig uppföljning
· en fungerande fiskerikontroll och rapportering
När villkoren uppfylls kan både livskraftiga fiskbestånd och lönsamma fiskerinäringar byggas upp – och Östersjöfisk åter erbjudas i butikerna.
Men det räcker inte bara med en stark och aktiv förvaltning. Det krävs också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkar fisken och vilka åtgärder som kan stärka bestånden. I Studsvik utanför Nyköping etablerar BalticWaters, med stöd av Axfood, ett nytt fiskforskningslaboratorium, det första av sitt slag i regionen, för att studera Östersjöns kallvattenfiskar som torsk och sill. Laboratoriet blir ett kunskapsnav för forskare, beslutsfattare och allmänhet.
Vi står vid ett vägskäl: fortsätta som vanligt och se bestånden kollapsa – eller göra 2025 till året då politikerna satte fisken först. Vi uppmanar svenska politiker att driva på för en reformerad förvaltning som återuppbygger Östersjöns fiskbestånd och gör havet till det skafferi det borde vara.
Konrad Stralka, vd Baltic Waters
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood
(Debattartikeln är tidigare publicerad i Södermanlands Nyheter den 27 oktober)
