Miljöpåverkan från maten beror bland annat på vilket foder djuren äter. Därför arbetar Axfood sedan flera år för att utveckla och efterfråga mer hållbara foder, bland annat genom att minska användningen av importerad soja och bidra till utvecklingen av nya, mer cirkulära foderråvaror. Nu visar fleråriga försök att råvaror som svampprotein, insekter och musslor kan bli en del av framtidens foder.
Foder är en viktig, men för konsumenten ofta osynlig, del av livsmedelsproduktionen. Valet av foderråvaror påverkar bland annat klimatet, markanvändningen och den biologiska mångfalden. Samtidigt importeras en stor del av proteinfodret som används i Sverige. Att utveckla fler svenska och cirkulära alternativ kan därför både minska matens miljöpåverkan och stärka svensk livsmedelsberedskap.
För Axfood är därför arbetet med mer hållbart foder en del av arbetet för en mer hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald. Ett viktigt fokus har varit att minska användningen av soja i djurfoder. Soja är en effektiv proteinkälla, men odlingen är förknippad med bland annat omvandling av artrik natur till odlingsmark, användning av bekämpningsmedel och påverkan på biologisk mångfald. Även certifierad soja har indirekta effekter på omvandling av artrik natur som Amazonas och Cerradon och innebär för svensk del ett importberoende.
– Fodret är en viktig del av matens miljöpåverkan, men det är samtidigt ett område där det finns stor potential att göra saker annorlunda. Genom våra egna märkesvaror kan vi ställa krav och driva efterfrågan, samtidigt som vi genom samarbeten kan bidra till att utveckla helt nya lösningar. Det behövs båda delarna för att förändra fodersystemet, säger Helena Allard, hållbarhetsinnovatör på Axfood.
Från sojafria ägg till yoghurt och kvarg
Arbetet har redan lett till flera produkter under Axfoods eget varumärke Garant där soja har ersatts i djurens foder. Redan 2020 lanserade Garant ägg från höns som får ett sojafritt foder där sojan ersatts med andra proteinkällor. Sedan dess har arbetet breddats och idag finns även bland annat smaksatt yoghurt och kvarg som produceras med mjölk från kor som ätit foder utan soja.
Att minska användningen av soja är också en del av Axfoods arbete för biologisk mångfald. I koncernens strategi för biologisk mångfald lyfts foder som ett av flera områden där förändrade krav och inköp kan minska livsmedelsproduktionens påverkan på naturen. Men att ersätta soja handlar inte om att hitta endast en ny råvara som kan ta dess plats. Olika djur har olika näringsbehov, och framtidens foder behöver bestå av flera råvaror som kompletterar varandra.
Nya råvaror testade från foder till färdig mat
Ett viktigt steg i det arbetet har varit innovationsprojektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk, som drivits av Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Axfood har tillsammans med bland andra Hemköp och Urban Deli deltagit i projektet som samlat fler än 25 aktörer från hela livsmedelskedjan.
I projektet har svampprotein, insektsmjöl och musselmjöl använts för att ersätta soja och fiskmjöl i foder till fisk, kyckling, gris och värphöns. Råvarorna kan bland annat framställas genom att ta vara på underutnyttjade restflöden från livsmedels- och skogsindustrin eller, i musslornas fall, genom att återföra överskottsnäring från havet till livsmedelssystemet.
Resultaten visar att fodren kan fungera i praktiken med bibehållen produktion för fisk, gris och värphöns. För kyckling var tillväxten lägre i försöket, något som bedöms ha påverkats av begränsningar i pilotproduktionen och flera samtidiga förändringar i foderkedjan. De sensoriska bedömningarna visade samtidigt hög kvalitet för samtliga livsmedel som producerades.
Från försök till butik
För Axfood är en viktig del att lösningarna inte stannar i forsknings- och utvecklingsprojekt utan också prövas på marknaden. Under projektet har både fisk och ägg sålts till konsumenter inom koncernen. Omkring sju ton svensk regnbågslax föddes exempelvis upp på foder utan soja och fiskmjöl och såldes bland annat i Hemköpsbutiker och hos Urban Deli. Regnbågslaxen fick ett foder med bland annat musselmjöl, insektsmjöl och svampprotein. Försöket visade att fisken hade en sund tillväxt jämförbar med fisk uppfödd på konventionellt foder.
– Det intressanta är att vi vet betydligt mer om vad som faktiskt fungerar. Nästa steg handlar om hur lösningarna kan gå från försök och mindre volymer till en del av den ordinarie livsmedelsproduktionen. Där har handeln en viktig roll genom att efterfråga mer hållbara foder och bidra till att skapa en marknad för dem, säger Helena Allard.
Nästa steg för framtidens foder
Att tekniken fungerar räcker dock inte. Nya cirkulära foderråvaror är i dag ofta dyrare än etablerade alternativ, samtidigt som nyttan i form av exempelvis minskad markanvändning, minskat importberoende och bättre resursutnyttjande inte fullt ut värderas på marknaden. För att lösningarna ska kunna användas i större skala krävs därför både långsiktig efterfrågan från näringslivet och politiska insatser som skapar bättre förutsättningar för investeringar och undanröjer hinder i regelverken.
För Axfood fortsätter därför arbetet på flera fronter: genom krav och utveckling av de egna varorna, genom att efterfråga alternativ till importerad soja, fiskmjöl och fiskolja och genom samarbeten som bidrar till att utveckla nästa generations foder.
Målet är att mer av maten i framtiden ska kunna produceras med foder som tar bättre vara på tillgängliga resurser, minskar trycket på naturen och samtidigt stärker förutsättningarna för en robust svensk livsmedelsproduktion.
Läs mer om Axfoods arbete för en hållbar livsmedelsstrategi i vår rapport Mat 2030.
