Produktionen av mat sätter enorm press på ekosystemen runt om på jorden. Klimatpåverkan från den genomsnittliga svenska kosten är mer än tre gånger så hög som vad som har definierats som en hållbar gräns. En övergång till en mer växtbaserad kost, med en mindre mängd kött och mejeriprodukter, är för de allra flesta det mest effektiva sättet att minska kostens klimatpåverkan.

Det är glädjande att se att den ökande köttkonsumtionstrenden i Sverige verkar vara bruten och att köttkonsumtionen går ned, även om det skulle kunna gå ännu fortare.

Livsmedelsproduktionen ger dock inte bara klimatpåverkan utan den påverkar miljön på många olika sätt. Det finns också flera andra viktiga hållbarhetsaspekter som måste vägas in i begreppet hållbar mat, till exempel användning av antibiotika och bekämpningsmedel, markbördighet, djurvälfärd och en rad socio-ekonomiska faktorer.

Ett ensidigt fokus på bara en hållbarhetsaspekt riskerar att leda fel. Till exempel vid val av kött. Kyckling är det köttslag som har lägst klimatpåverkan, men kycklingar äter i stor utsträckning sådant som vi människor kan äta – spannmål och soja. Gräsätande djur som nöt och lamm däremot omvandlar sådant som vi människor inte så lätt kan äta - gräs - till näringstäta livsmedel.

Odling av gräs på åker, så kallad vallodling, bidrar till att bevara markens bördighet och minska behovet av ogräsmedel. Betande djur är också en förutsättning för att bevara naturbetesmarker som är ett av Sveriges mest hotade ekosystem. Men allt nöt- och lammkött kommer inte från djur som betar. Att välja certifierat naturbeteskött (Svenskt Sigill) eller ekologiskt nöt- och lammkött är ett sätt att veta att djuren varit ute och betat och ätit mest gräs.

När det gäller vegetarisk mat gäller det att se upp med produkter som produceras i tropiska regioner och som är vattenkrävande. Genom att välja svenska produkter minskar vi efterfrågan på jordbruksmark i andra länder och ekologisk produktion minskar bekämpningsmedelsanvändningen.

Hur ska man som enskild konsument kunna hålla reda på allt? Det är förstås omöjligt. Även de mest pålästa konsumenterna vet oftast för lite om produkterna i butiken. Därför vilar ett stort ansvar på livsmedelsindustri och handel att se till att produkterna som säljs är hållbart producerade. Och att det som exponeras och säljs i butiken framför allt är de produkter vi behöver äta mer av. Vi konsumenter måste också vara beredda att betala litet mer för hållbar mat.

Krönika av: Elin Röös, forskare hållbara livsmedelssystem, SLU. Publicerades första gången 2020. 

Min viktigaste hållbarhetsfråga: – Det kan inte en forskare svara på.

Det äter jag mer av 2030: – Svenska baljväxter.