Så arbetar politiken med våra förslag i Mat 2030

Axfoods förslag: Anta ett nationellt mål för matsvinn med beslut om fördelning, rapportering och definition. Viktigt att beslut fattas av regering eller riksdag.

Status: Ett av målen i riksdagens livsmedelsstrategi är att Sverige ska leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål om halverat matsvinn till 2030. Den svenska regeringen har anammat FN:s delmål 12.3 Halvera matsvinnet i världen.

För livsmedelsindustrin innebär FN:s globala hållbarhetsmål 2030 att företagen ska

• halvera det globala matsvinnet per person i butiks- och konsumentledet
• minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

I regeringens Handlingsplan del 2 ingår som långsiktig insats ett fortsatt arbete att minska matsvinn i hela livsmedelskedjan. Arbetet utgår från en tidigare fastlagd handlingsplan, där det första steget är att ta fram ett etappmål för minskat matsvinn.

Axfood efterlyser halveringsmål från politiken

Regeringen har, trots att livsmedelsstrategin har funnits i flera år ännu inte antagit något specifikt svenskt halveringsmål. Det är angeläget att regeringen inte bara, som utlovat, tar fram etappmål utan även ett tydligt halveringsmål. Det finns också ett politiskt värde i att regeringen fastställer sådana matsvinnsmål. Att som hittills lämna till myndigheter och näringslivet att arbeta med matsvinnsfrågan på egen hand är otillräckligt. Särskilt eftersom EU har som mål att halvera matsvinnet till år 2030.

Det krävs ett helhetsgrepp där också myndigheterna får i uppdrag att arbeta med regelförenklingar som underlättar näringslivets matsvinnshalvering. Även ekonomiska stöd kan vara motiverade. Enligt norsk modell bör regeringen ta ett mer aktivt grepp och tillsammans med näringslivet systematiskt identifiera hur matsvinnet kan halveras, vad som krävs av företag och av politiken i form av stöd och/eller lagstiftning samt myndighetsstyrning via regleringsbrev.

Regeringens etappmål

Regeringen beslutade 2020 om två etappmål för matsvinn, som omfattar hela livsmedelskedjan. Dessa innebär att

• matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025
• andelen av livsmedelsproduktionen som når butik och konsument ska öka till 2025.

Axfoods förslag: Regeringen och relevanta myndigheter bör underteckna den nationella matsvinnsöverenskommelsen och påta sig egna konkreta åtaganden.

Status: Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har anslutit sig till överenskommelsen ”Samarbete för minskat matsvinn”. Regeringen har inte anslutit sig.

Axfoods förslag: Ta bort krav på spårbarhet som inte bidrar till livsmedelssäkerhet för att underlätta donationer till sociala organisationer och på så sätt bidra till minskat matsvinn.

Status: I Jordbruksverket och Livsmedelsverkets handlingsplan från 2018 för minskat matsvinn framförs att tydlig vägledning behövs kring exempelvis

• datummärkningar
• kassationer
• donationer.

Någon svensk vägledning har emellertid inte tagits fram. År 2017 gav däremot EU-kommissionen ut EU:s riktlinjer för livsmedelsdonationer som på grund av coronapandemin kompletterades med bestämmelser för hantering av livsmedelssäkerhet inom detaljhandeln, vilket även omfattar livsmedelsdonationer (2020/C 199/01).

EU-kommissionen samlar EU-ländernas riktlinjer på sin webbplats

För att göra det lättare att dela information om nationell praxis för livsmedelsdonationer offentliggör kommissionen EU-ländernas riktlinjer på sin webbplats. Portugal och Frankrike är två av flera medlemsstater som tagit fram nationella vägledningar för att underlätta livsmedelsdonationer. Livsmedelsverket har på sin hemsida lagt ut en kortare informationstext som hänvisar till EU:s vägledning för donationer.

Axfoods förslag: Bidra till minskat matsvinn genom större tydlighet kring skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag med Livsmedelsverket som avsändare och trygghetsgaranti.

Status: I första åtgärdspaketet från regeringens livsmedelsstrategi bidrar regeringen med 7,5 miljoner kronor för att myndigheterna Livsmedelsverket (SLV), Jordbruksverket (SJV) och Naturvårdsverket (SNV) ska ta fram en handlingsplan för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med matsvinnsreducerande åtgärder.

I Jordbruksverket och Tillväxtverkets förslag till handlingsplan för 2020–2025 rekommenderas att nya resurser tilldelas och att en branschöverenskommelse ingås för minskat matsvinn.

Livsmedelsverket har på senare år förtydligat skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag genom informationsinsatser, till exempel på sin hemsida.

Axfoods förslag: Sänk halterna av socker och salt genom samarbete mellan Livsmedelsverket och livsmedelsindustrin samt ge mer resurser för att marknadsföra Nyckelhålsmärkningen.

Status: Dialogen är påbörjad genom folkhälsoutredningen som Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten genomfört. Utredningen avrapporterades 2017. I Jordbruksverket och Tillväxtverkets förslag till handlingsplan för 2020–2025 föreslår de båda myndigheterna att regeringen bör tillsätta ett regeringsuppdrag om gemensam branschsatsning för att stärka märkningen Nyckelhålet.

Vidareutveckling av Nyckelhålet

I regeringens handlingsplan del 2 ingår en vidareutveckling av Nyckelhålet. Det handlar om en informationsspridning om märkningen i samverkan med livsmedelsbranschen för att underlätta för konsumenter att göra hälsosamma val vid köp av livsmedel.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska ta fram förslag till nationella mål

År 2021 gav regeringen Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Regeringsuppdraget ska redovisas i etapper: 2023 och 2024.

Axfoods förslag: Sänk eller avskaffa momsen på hållbarhetsmärkta livsmedel för att gynna hållbar konsumtion och produktion.

Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Inför obligatorisk ursprungsmärkning av kött, även på restauranger.

Status: Frivilliga branschgemensamma ursprungsmärkningar, som exempelvis ”Från Sverige”, används i stor utsträckning inom dagligvaruhandeln, men hittills i liten omfattning på restaurang och i storhushåll. I enlighet med januariavtalet ska regeringen införa ursprungsmärkning av kött på restaurang och i storhushåll. I enlighet med januariavtalet har regeringen ansvaret att införa ursprungsmärkning av kött på restaurang och i storhushåll.

Regeringen har lämnat in en anmälan till EU-kommissionen

Regeringen beslutade i augusti 2022 att lämna in en anmälan till EU-kommissionen om att införa nationell ursprungsmärkning för kött på restaurang i Sverige. Förutsatt att EU-kommissionen inte invänder så kommer Axfoods önskemål om ursprungsmärkning av kött på restaurang tillgodoses helt och hållet.

Axfoods förslag: Ställ samma krav på vilka bekämpningsmedel som får användas för odling av frukt och grönt vid import till EU som vid odling inom EU, där kraven för bekämpningsmedel skärpts.

Status: EU har på senare år förbjudit flera bekämpningsmedel. Det förekommer ibland att dessa bekämpningsmedel dock kan vara tillåtna i länder utanför EU, varför det i importerade varor kan finnas rester av bekämpningsmedel som inte längre är godkända inom EU. Detta problem har dock minskat under senare år i takt med att exportörsländer närmat sig EU:s lagstiftning. För att skapa ett gott konsumentskydd har EU beslutat att varor som importeras och säljs i EU aldrig får innehålla resthalter som överskrider EU:s gemensamma gränsvärden.

Axfoods förslag: Skärp fiskerikontrollen så att förvaltningsplaner följs och illegala utkast upphör.

Status: Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tog i december 2019 fram ett förslag till hur försök med kamerabevakning på fiskefartyg kan genomföras. HaV baserar förslaget på frivilligt deltagande och att det bör pågå i ett till tre år.

Havs- och fiskerimyndigheten genomför kameraövervakning

Regeringen gav i regleringsbrevet december 2020 HaV i uppdrag att under tre år genomföra försök med kamerabevakning av fiskefartyg. Det ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Uppdraget ska redovisas senast 2024.

Hållbart fiske i Havs-, fiskeri och vattenbruksprogrammet

I Havs-, fiskeri och vattenbruksprogrammet 2021–2027 ingår flera åtgärder för hållbart fiske. I detta EU-godkända svenska program finns också stöd till HaV och Kustbevakningen för att möjliggöra en effektiv kontroll och tillsyn och minska risken för att fiskeverksamhet bedrivs på otillåtna sätt. Allt detta för att effekten av regleringar ska bli så stor som möjligt.

Axfoods förslag: Regeringen och Havs- och vattenmyndigheten bör agera kraftfullt i internationella förhandlingar så att länderna kommer överens om kvoter och förvaltningsplaner som leder till att sill och makrill får använda MSC-märkning.

Status: Landsbygdsministern har som svar på en riksdagsfråga intygat att regeringen verkar för ett hållbart kuststatsavtal, vilket i sin tur är en förutsättning för att sill och makrill ska kunna säljas med MSC-märkning. Förhandlingarna om ett hållbart kuststatsavtal har inte kunnat återupptas till följd av kriget i Ukraina då Ryssland är en av Östersjöstaterna. Därmed går det inte i nuvarande situation att komma vidare med ett kuststatsavtal.

Axfoods förslag: Möjliggör försäljning av mer hållbar fisk i handeln genom att beståndsbedöma insjöfisk för att avgöra om och på vilken nivå fiske kan bedrivas.

Status: Institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten publicerat Rapport 2022:2 Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021. De fyra sjöar som omfattas är

• Vänern
• Vättern
• Mälaren
• Hjälmaren.

För varje bestånd ges ett biologiskt råd för fångster, i syfte att hålla beståndet inom biologisk säkra gränser.

Axfoods förslag: Stöd utvecklingen av mer selektiva fiskeredskap för att minska onödig bifångst.

Status: Regeringen har gjort en fyraårig satsning på selektivt fiske där Havs- och vattenmyndigheten givit Sveriges Lantbruksuniversitet samordningsuppdraget. Tillsammans med fiskenäringen har sekretariatet för selektivt fiske vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) utvecklat ett flertal selektiva redskap som ska främja ett långsiktigt hållbart fiske. Ett exempel är en tvådelad trål som skiljer plattfisk från torsk.

I september 2020 redovisade Havs- och vattenmyndigheten det regeringsuppdrag man fått om generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen.

Axfoods förslag: Satsa på mer svensk förädling av sjömat, till exempel sill och skarpsill, till livsmedel.

Status: År 2022 anmälde regeringen Havs-, fiskeri och vattenbruksprogrammet 2021–2027 till EU-kommissionen. Programmet har 2,15 miljarder till förfogande och ska främja hållbart fiske och utvecklingen av det svenska vattenbruket. Stöden riktar sig mot specifika mål som har satts upp gemensamt i EU. Vattenbruket, det småskaliga kustnära fisket och miljön står i fokus.

Innovativa initiativ på marknaden

Vid sidan av politiken händer det en hel del innovativa saker på marknaden. I Säffle ska en 60 000 kvadratmeter stor anläggning byggas för landbaserad laxodling. Där ska 10 000 ton lax om året produceras, vilket motsvarar ungefär 20 procent av den svenska marknaden idag. 

Jordbruksverket har fått regeringsuppdrag

Regeringen gav 2022 Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med berörda fiskerinäringar analysera och sammanställa dagens fiskberedning och deras mottagningskapacitet samt identifiera hinder och utvecklingsbehov. Syftet är att öka kunskapen av

• helhetsperspektivet kring fisket
• vattenbruket
• beredningsindustrin
• samtliga förädlingssteg till marknad och konsument.

Översyn av regelverket på fiskeområdet pågår

Regeringen beslutade 2022 att en särskild utredare ska göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Uppdraget att föreslå förenklade förutsättningar att bedriva vattenbruk ska redovisas senast 2023. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast 2024.

Initiativ kring behovet av innovation och forskning

År 2022 tog Sweden Food Arena fram en inventering av Sjömatnäringens behov av satsningar på innovation och forskning.

Axfoods förslag: Arbeta för att fler materialslag ska kunna återvinnas och ställ krav på att förpackningar som sätts på marknaden ska ingå i ett system för materialåtervinning.

Status: I februari 2020 publicerade Naturvårdsverket en vägledning med inriktning för hur materialåtervinningen kan öka på ett säkert sätt. Denna vägledning riktas till

• företag
• myndigheter.

Vägledningen syftar till att ge en översikt över vad som i nuläget bedöms lämpligt att återvinna.

Sverige anpassar svensk rätt till regler i EU-lagstiftningspaket om avfall

Sverige ska fram till år 2025 anpassa svensk rätt till nya regler i ett EU-lagstiftningspaket om avfall. Regeringen har beslutat att målen för materialåtervinning av förpackningsavfall liksom de olika materialspecifika återvinningsmålen höjs gradvis fram till år 2030. Regeringen har beslutat om nytt etappmål för återanvändning av förpackningar som innebär att andelen återanvändbara förpackningar som introduceras på marknaden ska öka successivt från år 2022 med minst 30 procent till år 2030.

Högre krav på EU:s medlemsstater

Högre krav ställs på att EU:s medlemsstater ska förebygga avfall, genom att bland annat

• främja användningen av återanvändbara förpackningar
• minska matsvinnet
• främja giftfria kretslopp.

Förslag har bland annat remitterats om att den som driver ett insamlingssystem ska informera om fördelarna med återanvändning av förpackningar. Därutöver har Naturvårdsverket föreslagit nya etappmål för att främja avfallsförebyggande för att bidra till en cirkulär ekonomi. Ändringarna genomförs fram till 2025.

Axfoods förslag: Regeringen och Naturvårdsverket bör utveckla sitt arbete för att stötta målen om att alla plastförpackningar ska gå att materialåtervinna 2022 och vara av återvunnen eller förnyelsebar råvara 2030.

Status: Regeringen beslutade sommaren 2020 om ett nytt etappmål för återanvändning av förpackningar. Det innebär att andelen återanvändbara förpackningar som släpps ut på marknaden ska öka successivt från år 2022 med minst 30 procent till år 2030. I Sverige är förpackningar det största enskilda användningsområdet för plast sett till vikt, enligt en undersökning från 2019. Etappmålet ska leda till ändrade beteenden hos konsumenter och andra aktörer så att förpackningar används flera gånger innan de blir avfall eller återvinns.

Naturvårdsverket har publicerat färdplan för hållbar plastanvändning

Naturvårdsverket publicerade 2021 ”Färdplan för hållbar plastanvändning”. Färdplanen tar avstamp i befintlig

• lagstiftning
• strategier
• mål
• handlingsplaner på nationell, EU- och internationell nivå.

Handlingsplanen visar på målbilden och vilka skiften som behöver göras för att nå den samt på de utvecklingsområden som möjliggör förändringen.

Axfooods förslag: Ta fram råd för klimatsmarta måltider och verka för att en större andel måltider med växtbaserat protein serveras inom offentlig sektor.

Status: I Handlingsplanen del 2 ingår att verka för en fortsatt utveckling av offentliga måltider och arbeta för att främja hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har utredningsuppdrag

Regeringen gav i april 2021 ett gemensamt utredningsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att gynna en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. I uppdraget ingår att föreslå hur mål för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige ska utformas och även lämna förslag på relevanta delmål. Vid utformning av målen och indikatorerna ska myndigheterna särskilt beakta frågor om den offentliga måltiden.

Livsmedelsverket informerar om miljösmarta val

Livsmedelsverket har på sin hemsida lagt ut tips om miljösmarta matval och faktainformation om hur olika typer av mat påverkar miljön.

Axfoods förslag: Främja utvecklingen av odling och förädling av svenska gröna proteiner till såväl foder som livsmedel.

Status: Riksdagen har antagit en forskningspolitisk proposition för fyra år framåt. I den ingår en kraftfull satsning på livsmedelsspecifik forskning och innovation. Sweden Food Arena, som i budgetproposition/regleringsbrev har givits en viktig behovsformulerande roll, har lyft fram gröna proteiner på livsmedelssektorns gemensamma forskningsagenda.

Vinnova har beviljat medel till satsningar på olika råvaror

År 2021 beviljade Vinnova 17 projekt finansiering med drygt 25 miljoner kronor. I projekten samarbetar bland andra livsmedelsföretag, branschorganisationer, kommuner och forskare. Projekten fokuserar på en bredd av svenska råvaror – flera sorters baljväxter, spannmål, hampa, alger, svamp och potatis.

Axfoods förslag: Sätt ambitiösa mål för ekologisk konsumtion inom offentlig sektor.

Status: I Handlingsplan 3 är regeringens mål att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030. Samtidigt ska 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen utgöras av certifierade ekologiska produkter samma år. Därför tillförs under perioden 2021–2023 25 miljoner kronor till Jordbruksverket för att samordningsfunktionen för eko ska kunna fortsätta sin verksamhet och prioritera de åtgärder som ger mest effekt för att uppnå regeringens inriktningsmål.

Axfoods förslag: Använd SIN-listan som ett verktyg vid offentliga inköp för att minska användningen av olämpliga kemikalier och underlätta materialåtervinning av förpackningar.

Status: På Kemikalieinspektionens hemsida noteras att “SIN List kan användas som en vägledning för de som vill gå före lagstiftningen och fasa ut farliga ämnen”. Någon aktiv rekommendation görs dock ännu inte.

Axfoods förslag: Tydliggör vikten av långsiktighet för satsningar på export av förädlade livsmedel med mervärden inom miljö och djuromsorg i regeringens handlingsplan.

Status: Exportfrämjande är en hörnsten i regeringens handlingsplan för 2020–2025. Regeringens satsning på livsmedelsexportansvariga stationerade på potentiella tillväxtmarknader underlättar för svenska företag att finna nya exportmöjligheter. En annan viktig del i handlingsplanen är att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror i syfte att underlätta ökad export. Myndigheternas arbete ska ske i nära samverkan med branschens aktörer.

Axfoods förslag: Utöka satsningarna på utveckling och innovation av svenska livsmedel.

Status: Regeringen har både i ord och handling levererat på utfästelser man gjort i dialogen med livsmedelsbranschen om att det inte längre räcker att fortsätta med forskningssatsningar på halvfart. Det råder samsyn om att livsmedelsbranschens innovationsförmåga snabbt behöver stärkas för att nå målen i livsmedelsstrategin vad gäller exempelvis hållbarhet och konkurrenskraft.

Flera steg i rätt riktning

Budgetpropositionerna med dubblerade satsningar på livsmedel för 2020 och framåt var ett första steg i rätt riktning. Det andra och viktigaste steget handlar om en förstärkning av det nationella forskningsprogrammet för livsmedel på 380 miljoner kronor under fyra år. I den forskningspolitiska propositionen framhålls också betydelsen av behovsdriven och tillämpad forskning för att öka livsmedelssektorns långsiktiga konkurrenskraft. Regeringen gör också en tydlig koppling mellan ett innovativt, konkurrenskraftigt och hållbart livsmedelssystem för att uppfylla målen i den svenska livsmedelsstrategin som är tydligt tillväxtinriktad.

Axfoods förslag: Ta fram en saklig och tydlig jämförelse av hur svenska mervärden står sig i förhållande till större utländska producenter för olika produktkategorier.

Status: Svenska mervärden lyfts fram som viktiga för regeringens livsmedelsstrategi, men ännu finns inget uppdrag. Däremot utlovas ”insatser för ökad kunskap om de svenska mervärdena” i handlingsplanen. I Jordbruksverket och Tillväxtverkets förslag till handlingsplan för 2020–2025 framhålls att mervärdena i den svenska livsmedelsproduktionen bör marknadsföras i större utsträckning. Varken i regeringens Handlingsplan del 2 eller del 3 läggs något åtgärdsförslag fram. Inte heller återknyter regeringen till myndighetsförslaget om insatser för ökad kunskap om svenska mervärden.

Axfoods förslag: Satsa långsiktigt på Sweden Food Arena, ett samarbetsforum som främjar en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsindustri, för att bidra till innovation och utveckling av svensk hållbar mat med en starkare koppling till de svenska miljömålen.

Status: Regeringen har i mångt och mycket anammat livsmedelsbranschens gemensamma identifiering av forskningsbehov för ökad innovation. Detsamma gäller behovet av signifikanta resurstillskott. Regeringen har också i regleringsbrev till myndigheter som Vinnova med flera tydliggjort att man både har höga forskningsambitioner samt att Sweden Food Arena har en viktig roll i att koordinera och föra fram branschens forskningsbehov, vilket i sin tur påverkar myndigheternas prioriteringar och arbetssätt. Regeringen delfinansierar Sweden Food Arena i en långsiktig satsning till och med 2025.

Axfoods förslag: Prioritera behovsdriven forskning inom hållbart vattenbruk och förädling av gröna proteiner.

Status: I regeringens Handlingsplan del 2 ingår att säkerställa tillgång till nya växtsorter anpassade för svenska odlingsförhållanden vid kompetenscentrumet Grogrund. I forskningssatsningarna utgår regeringen från de forskningsbehov av till exempel förädlade produkter av gröna proteiner som lyfts fram av Sweden Food Arena när det gäller att Sverige ska ligga i framkant med hållbara livsmedelsinnovationer.

Jordbruksverket har skapat ett Växtskyddsråd

Regeringen har också låtit Jordbruksverket skapa ett Växtskyddsråd. Detta forum för fördjupad dialog och kunskapsutbyte inom växtskydd har också en nyckelroll för att skapa en förutsägbarhet i beslut, vilket ger jordbrukarna förutsättningar för bättre framförhållning.

Att utveckla och säkra växtskyddsmedel finns med i regeringens handlingsplan

I handlingsplanen ingår också att utveckla och säkra växtskyddsmedel, för ett hållbart växtskydd för grödor som odlas i liten omfattning eller som har mindre användningsområden. Betoningen på hållbart växtskydd ligger i linje med Axfoods hållbarhetsmål.

Den forskningspolitiska propositionen ligger i linje med Axfoods förslag

Den kraftfulla satsningen genom forskningspolitiska propositionen för fyra år framåt skapar en resursram för behovsdriven forskning enligt Axfoods förslag.

Sweden Food Arena har genomfört inventering av Sjämatnäringens behov

2022 tog Sweden Food Arena fram en inventering av Sjömatnäringens behov av satsningar på innovation och forskning.

Axfoods förslag: Inför betesrätt även för tjurar som ett led i att stärka djurvälfärden och den biologiska mångfalden genom att landsbygdsprogrammet främjar en övergång till betesbaserad uppfödning av stutar (unga kastrerade tjurar).

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Inför ett stöd inom ramen för landsbygdsprogrammet till de bönder som väljer att ha mjölkkor på bete fler veckor än de lagstadgade, då EU:s regelverk inte tillåter att ersättning ges till sådant som är lagkrav, till exempel stöd för betesdrift av mjölkkor.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Inför ett omställningsstöd för att konvertera inomhustjurar till betesdjur.

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Utveckla svenskt vattenbruk för ökad hållbar produktion med särskilt fokus på foderfrågor och kretslopp.

Status: En guide och checklista för att starta och driva vattenbruk färdigställdes 2019. I regeringens Handlingsplan del 2 ingår även att vidareutveckla arbetet av vattenbruk genom koordinering av den svenska vattenbruksnäringen för att skapa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja.

2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över regelverket för vattenbruk. Uppdraget att föreslå förenklade förutsättningar att bedriva vattenbruk ska redovisas 2023. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast 2024.

Axfoods förslag: Besluta om hållbarhetsförbättringar som jordbrukare kan få betalt för ur landsbygdsprogrammet.

Status: Investeringsstöd för markavvattning, satsning inom energi- och klimatområdet samt jordbrukets digitalisering, är några områden inom landsbygdsprogrammet som under hösten 2021 beviljades förstärkta satsningar inom landsbygdsprogrammet.

Axfoods förslag: Verka för en sammanhållen nationell politik för landsbygden.

Status: Regeringen presenterade Proposition för sammanhållen landsbygdspolitik år 2018. Axfood förordar dock att landsbygdspolitiken kompletteras med fler satsningar på kompetensutveckling. Detta önskemål bottnar i att Axfood under 2019 genomförde den största lanthandelssatsningen någonsin. Utbildningsprojektet Handlarlyftet hade 220 deltagare med kurser på 17 orter. Deltagarna kom från 129 butiker, från Muodoslompolo i norr till Löderup i söder.

Målet med Handlarlyftet

Målet var att öka kunskapen inom grundläggande områden i butiksdrift som genererar ökad lönsam försäljning och en attraktivare butiksupplevelse för konsumenten. Detta är grundläggande för att skapa en långsiktig överlevnad för mindre butiker på landsorten. Axfood genomförde utbildningssatsningen med medfinansiering av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Förslagsvis bör Tillväxtverket ges en koordinerande roll för framtida kompetensutbildning i glesbygd/landsbygd.

Tillväxtverket har erbjudit dagligvarubranschen ekonomiskt stöd för utbildningsinsatser

Tillväxtverket har under 2021 erbjudit dagligvarubranschen ett ekonomiskt stöd för utbildningsinsatser. Eftersom coronapandemin omöjliggjort fysiska kursträffar, vilket handlarna önskat, har Axfood inte gjort någon ny utbildningssatsning ännu. Detta kan dock komma att göras i ett senare skede när pandemiläget tillåter och lanthandlarna efterfrågar ytterligare kompetensutveckling.

Axfoods förslag: Sänkta arbetsgivaravgifter inom jordbruket för att öka lönsamheten utan negativa miljöeffekter.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Skydda bra jordbruksmark genom starkare lagstiftning. Däremot bör investeringar i solcellsanläggningar på jordbruksmark underlättas eftersom det inte är en oåterkallelig förändring som dessutom i många fall kan kombineras med matproduktion.

Status: I regeringens handlingsplan betonas att företag har tillgång till produktiva mark- och vattenresurser. Regeringen har gett Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att analysera vilken påverkan som lagstiftningen för jordförvärv och arrende har på marknaden för mark och för förutsättningarna att utveckla marken som produktionsresurs. I Jordbruksverkets och Tillväxtverkets förslag till handlingsplan för 2020–2025 framhålls att mark- och vattenresurser bör bevaras och att stödjande åtgärder behövs.

Regeringen ska ta fram en strategi

I regeringens Handlingsplan del 2 ingår att en strategi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket ska tas fram. Strategin ska bland annat innehålla information om underhåll och anpassning av diken och andra markavvattningsanläggningar för en ökad produktion och förbättrad vattenmiljö, samt bevattning i områden med risk för torka. 

Jordbruksverket har tagit fram en strategi

Jordbruksverket (Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket) tog under 2020 fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Fokus under 2020 var framtida vattenförvaltning, där man utvecklat en ny modell för bevattningsuttag tillsammans med SMHI.

Jordbruksverket har publicerat informationsblad

2022 publicerade Jordbruksverket ett informationsblad som presenterar hur mycket som täckdikades under 2021, utifrån en undersökning till entreprenörer och lantbrukare som själva täckdikar sin mark. Infobladet innehåller även andra aktuella ämnen kopplade till täckdikning så som kostnadsutvecklingen under året och information om stödet för täckdikning.

Axfoods förslag: Främja biologisk mångfald inom landsbygdsprogrammet, särskilt genom satsningar på gränsområden mellan olika naturtyper, till exempel åkerkanter mot skog och vattendrag.

Status: Ännu inga förslag från politiken. Landsbygdsprogrammet löper från 2014 och har förlängts till och med 2022. Därefter vidtar ett nytt Landsbygdsprogram från och med 2023, som ännu inte är färdigförhandlat.

Axfoods förslag: Tillgängliggör särskilda utbildningar inom exempelvis livsmedelsförädling och marknadsföring för att stärka och utveckla lokala entreprenörer.

Status: Enligt handlingsplanen ska en studie för utveckling av kött- och charkutbildningar genomföras som utgångspunkt för näringslivet att förbättra kompetensförsörjningen inom branschen. Regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan samt identifiering av eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverk ska identifieras. Detsamma gäller utveckling av myndigheternas gemensamma portal www.verksamt.se som utlovas för att skapa ett gemensamt system för enkla digitala myndighetskontakter.

Jordbruksverkets har arbetat med frågor av betydelse

Under 2020 har Jordbruksverket fått ett anslag för "Hållbar och konkurrenskraftig animaliesektor" som använts för att konkretisera förslag om finansiering, organisation och styrning av det kunskapsnav, samt samråd och förankring med SLU, RISE och animaliesektorn. Jordbruksverket har givit ett finansiellt stöd till branschorganisationen Kött- och Charkföretagen (KCF) som inventerat utbudet av utbildningar i relation till behovet av arbetskraft med rätt kompetens inom kött- och charkyrken. KCF har även uppdaterat och utvecklat befintligt utbildningsmaterial digitalt.

Axfoods förslag: Underlätta för fler grupper på arbetsmarknaden, till exempel utrikesfödda, att bli en del av den gröna näringen på landsbygden genom att synliggöra möjligheter till nya arbetstillfällen som finns inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Status: Utrikesföddas och nyanländas inkludering har på senare tid blivit en allt viktigare fråga i landsbygdsutvecklingen och hanteras av många projektverksamheter, bland annat i Landsbygdsprogrammet. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Nyanländas inkludering fungerar som ett stöd i genomförandet av dessa projektverksamheter och år 2021 publicerade Landsbygdsnätverket rapporten Metoder och framgångsfaktorer för utrikesföddas möjligheter till sysselsättning och företagande. År 2021 genomfördes tre träffar om utrikesföddas inkludering i landsbygder.

Axfoods förslag: Permanenta det driftstöd som infördes till glesbygdsbutiker 2016 samt bidra till finansiering av kompetensutveckling av lanthandlare. Med tanke på de höga elpriskostnaderna bör stödet utvidgas.

Status: Tillgänglighet till dagligvaror är en nödvändig förutsättning för att kunna bo, verka och leva i alla delar av landet. Riksdagen har därför inrättat ett särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta glesbygder. Totalt uppgår stödet till 70 miljoner kronor årligen. I samband med regeringsförklaringen 2021 tillkännagavs att driftstödet permanentades. Det ger stabila spelregler och framtidstro för samhällsviktig lanthandel.

Axfoods förslag: Komplettera stödet till handlare i landsbygd genom att utveckla lokal e-handel så att fler ska få tillgång till att kunna handla mat utan bilberoende.

Status: Som stödmyndighet till Landsbygdsprogrammet har Tillväxtverket beviljat projektmedel till pilotprojektet Servicelyftet. Digitala lösningar kan ge bättre service i landsbygder.

Axfoods förslag: Ge landsbygden tillgång till bredband via fiber.

Status: Regeringen har satsat totalt 4,25 miljarder kronor till bredbandsstöd under åren 2014–2020. Regeringen har i sin bredbandsstrategi formulerat mål för bredbandsutbyggnaden till år 2020, 2023 och 2025. Det är främst i områden utanför tätort och småort som den största utbyggnaden återstår.

En särskild utredare ska ta fram förslag till undantag från lokaliseringsprincipen

Kommunerna har i dag möjlighet att samverka om anläggandet av bredbandsnät. Regeringen bedömer dock att ett undantag från lokaliseringsprincipen kan vara ett effektivt sätt att ytterligare främja möjligheterna till god tillgång till digital infrastruktur för hushåll och företag i hela landet. Våren 2021 uppdrog därför regeringen åt en särskild utredare att ta fram förslag till undantag från lokaliseringsprincipen så att bredbandsutbyggnaden underlättas och snabbas på.

Regeringen har lämnat betydelsefull proposition till riksdagen

År 2022 överlämnade regeringen proposition 2021/22:263 ”Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad” till riksdagen, som kommer att ta ställning till propositionen senare i höst, efter valet. Propositionen går ut på att hel- eller delägda kommunala bolag samt kommunala stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område under förutsättning att det sker inom geografisk närhet till bredbandsnätet i den egna kommunen och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur. Sådana aktörer ska få bedriva verksamhet i det utbyggda nätet på samma sätt som i bredbandsnätet i den egna kommunen. Lagförslagen föreslås träda i kraft under 2023.

Axfoods förslag: Främja samarbeten mellan landsbygdsbutiker och kommuner som ett servicekomplement till hemtjänsten.

Status: Även om några nya politiska initiativ ännu inte tagits finns det anledning att ha tillförsikt om att flexibla lösningar kan möjliggöras i ökad utsträckning framöver. Under coronapandemin har landsbygdsbutikerna fyllt en samhällsviktig funktion för de många som sökt sig bort från städerna av smittoskäl och/eller för att de arbetat på distans. En av pandemins lärdomar är att utveckla lokal samverkan, och här skulle landsbygdsbutikerna och hemtjänsten kunna ha ett ömsesidigt givande utbyte.

Axfoods förslag: Fullfölj övergången till fossilfria och hållbara transporter där PFAD, en biprodukt från palmoljeproduktion, och andra produkter från oljepalmen inte används som drivmedel.

Status: Regeringen har efter en bred politisk överenskommelse vidtagit effektiva åtgärder för att förhindra inblandning av PFAD. Dels införs ett obligatoriskt spårbarhetskrav för PFAD, dels en borttagen skattenedsättning från och med 1 juli 2019.

Regeringen förordar förbud mot biodrivmedel från palmolja i reduktionsplikten

I en departementspromemoria våren 2021 förordar regeringen ett förbud mot att använda biodrivmedel från palmolja i reduktionsplikten. Detta föreslås gälla från 2022. Bara palmolja som certifierats enligt vissa kriterier om låg risk för indirekta växthusgasutsläpp ska tillåtas. Palmoljeförbudet bedöms som viktigt för att motverka avverkning av regnskog, för att ge så bra klimateffekt som möjligt, och för att stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel.

Axfoods förslag: Driv frågor om statsstödsregler inom EU för att dessa inte ska utgöra ett hinder för övergången till ett fossilfritt samhälle.

Frågan om EU:s statsstödsregler ingår inte i regeringens livsmedelsstrategi, men näringsdepartementet arbetar fortsatt i den riktningen vad gäller påverkansarbete. På EU-nivå har förutsättningarna för detta bättrats i och med the European Green Deal, den gröna tråd som ska genomsyra Kommissionens femåriga strategiska arbetsprogram. Detta har också resulterat i en EU-översyn av hur statsstödsreglerna tillämpas och då med fokus på att underlätta, i stället för att motverka, samhälleliga hållbarhetssträvanden, där övergång till fossilfritt samhälle utgör en hörnsten i EU:s långsiktiga hållbarhetsansats.

Flera EU-länder har skickat ett yttrande till kommissionen

I maj 2021 skickade den svenska regeringen, tillsammans med fem andra länder, ett yttrande till EU-kommissionen där man önskade att Kommissionen tar fram nya och mer klimatanpassade typer av stöd och avskaffar stöd som är skadliga för klimatet.

Axfoods förslag: Minska användningen av fossila bränslen genom en grön skatteväxling där en skatt införs på fossila bränslen och arbetsgivaravgiften sänks.

Status: Ett antal miljöskatteförändringar har genomförts. En grön skatteväxling, som innebär höjda miljöskatter samtidigt som skatt på arbete minskar, är en av det nuvarande regeringsunderlagets viktigaste frågor. Också stora delar av oppositionen har välkomnat sänkta arbetsgivaravgifter. Riksdagen har beslutat om sänkta arbetsgivaravgifter för unga från 1 januari 2021 till 31 mars 2023. Detta gäller för alla anställda som vid årets ingång har fyllt 18 år, men ännu inte 23 år.

Axfoods förslag: Inför kvotplikt för återvunnet kväve från reningsverk och fosfor som biprodukt från järnmalmsutvinning i gruvor för att minska behov av importerad gödsel och behov av fossil gas och fosforgruvor.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Möjliggör en storskalig övergång till konstkväve baserad på bioråvara genom att till exempel införa kvotplikt på kvävegödsel.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Utveckla infrastrukturen för laddningsstationer till elbilar.

Status: Boverket har i rapport 2019:15 föreslagit att alla uppvärmda bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder ska omfattas av kraven på laddinfrastruktur. Boverket förordar därmed att Sverige inte implementerar de undantag som energiprestandadirektivet medger.

Regeringen har antagit en förordning med koppling till laddinfrastruktur

Regeringen har antagit en förordning med kompletterande bestämmelser till lagändringarna, vad gäller det tekniska egenskapskravet för laddning av elfordon och krav på att vissa byggnader ska utrustas med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Boverket ges rätt att meddela föreskrifter. Regeringen avsatte år 2020 50 miljoner kronor per år i tre år för stödet till utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon i hela landet.

Regler för laddinfrastruktur

För den som lämnar in bygglov efter den 10 mars 2021 blir det krav på så kallad laddinfrastruktur för laddning av elfordon. I många fall ställs enbart krav på ledningsinfrastruktur, det vill säga förberedelser i form av tomrör och liknande fram till parkeringsplatser, men i vissa fall ställs även krav på laddningspunkter. Boverket har även tagit fram regler med krav på hur laddutrustningen ska utformas.

Regleringen har beslutats av regeringen i plan- och byggförordningen (PBF). Kraven är införda för att uppfylla det som följer av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.

Energimyndigheten har lämnat rapport om bättre tillgång till laddinfrastruktur

Regeringen uppdrog 2021 åt Energimyndigheten att redovisa vilka hinder som finns för att ladda bilen för boende i flerbostadshus och boende i övrigt som har bilparkering ordnad gemensamt med andra i exempelvis samfälligheter.

Senare samma år presenterade Energimyndigheten sin rapport om bättre tillgång till laddinfrastruktur för hemmaladdning av laddfordon. Ett viktigt resultat är utredningen kring de hinder som rör parkeringsplatser ägda av samfällighetsföreningar. Lantmäteriet har i en utredning sett att det går att komma till rätta med de problem som förknippas med lagstiftningen, handläggningstiden och förrättningskostnaden utan några ändringar i relevanta regelverk.

Förslag i rapporten 

Ett annat viktigt resultat i rapporten är att regelverket kring allmän platsmark och kvartersmark samt kommunens roll kopplat till laddinfrastruktur kan förbättras genom ett antal förslag. Vidare föreslås ett antal ytterligare åtgärder eller förslag för att förbättra den nuvarande situationen:

• Samordna myndighetsgemensam information kring laddinfrastruktur.
• Utveckla kunskap och ta fram bättre underlag.
• Förenkla förmånsbeskattning av el.
• Vidareutveckla utformningen av stöd till laddinfrastruktur.
• Säkerställ styrmedel och tillgänglighet vid laddningspunkter i tillräcklig omfattning.

Axfoods förslag: Gynna produktion av förnyelsebar el genom en kombination av skattefrihet och elcertifikat.

Status: 2021 infördes en ny lag (2011:1200) om elcertifikat. Den nya lagen innebär i korthet att elcertifikatssystemet avslutas 2035 och att anläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas elcertifikat. I lagen finns också nya grundtermer för beräkning av kvotplikten.

Axfoods förslag: Skattebefria all solel som produceras på och används inom den egna fastigheten, oavsett storlek.

Status: Regeringen uppfyllde 2018 löftet om full skattefrihet för solel som produceras på och används inom den egna fastigheten, om än med en begränsning på 255 kWh. Den skattefria gränsen ökades upp till 500 kWh från och med 1 januari 2021. Även om detta är ett steg på vägen hämmas fortfarande utvecklingen av stora solceller, något som är olyckligt eftersom taken på lager och fabriker både blir större och hållfastare.

Höjd eller slopad gräns för skattefrihet

En utvidgad skattefrihet skulle underlätta företagens hållbarhetsinvesteringar. Därför bör nuvarande gräns för skattefrihet antingen slopas eller höjas kraftigt. I januariavtalet utlovas att det ska bli enklare och lönsammare för företag att investera i solel för eget bruk. Det som emellertid återstår för att uppfylla intentionen i januariavtalet är frågan om utvidgad skattefrihet, en fråga som kan hanteras vid den årliga budgetpropositionen. Alltjämt beskattas solceller över 500 kWH. Några partier har dock, såsom Centerpartiet, förordat full skattefrihet för eget bruk.

Axfoods förslag: Belägg fossila bränslen inom jordbruket med en koldioxidavgift (i stället för den nuvarande koldioxidskatten) och återför avgiften till att främja hållbara satsningar inom jordbruksnäringen.

Status: I januariavtalet utlovas insatser för en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. 2020 tillsattes utredningen för fossiloberoende jordbruk (N 2020:01). Syftet med utredningen är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och klimatmålen och som förbättrar drivmedels- och livsmedelsberedskapen. Utredningen SOU 2021:67 publicerades 2021.

Betänkandet innehåller flera konkreta förslag: 

• Utredningen förslår att ett jordbruksavdrag införs. Avdraget ska baseras på företagens intäkter och ska omfatta företag inom jord-, skogs- och vattenbruk.
• Utredningen föreslår att återbetalning av dieselskatt fasas ut. Den återbetalning som finns för jord-, skogs- och vattenbruket ska stegvis fasas ut till 2030.
• Utredningen föreslår att den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin kompletteras med ett antal nya indikatorer.
• Utredningen föreslår att en biopremie för rena biodrivmedel införs.
• Utredningen föreslår att den befintliga klimatpremien utvidgas till att omfatta arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol.
• Utredningen föreslår att gödselgasstödet och biogasstödet utökas och förlängs.

Axfoods förslag: Avveckla jordbrukets dieselskatteförmån och ersätt den med hållbara åtgärder som stärker jordbrukets lönsamhet.

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Stimulera övergången till hållbara biodrivmedel inom jordbruket.

Status: Inriktningen finns inom både landsbygdsprogrammet och i regeringens miljöpolitik, men det är inte en specifik del av regeringens livsmedelsstrategi. I februari 2020 beslutade regeringen emellertid att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Utredningen SOU 2021:67 presenterades 2021 och innehåller ett antal förslag för att underlätta övergången till hållbara drivmedel inom jordbruket.

Axfoods förslag: Stärk konkurrenskraften för biodrivmedel genom välriktade skatteincitament.

Status: Att ta bort skattesubventionen för PFAD var ett första steg. EU-kommissionens femårsprogram med the European Green Deal utgör ett positivt andra steg då det öppnar upp för mer hållbara och gröna drivmedel, och att detta inte bromsas på samma sätt som tidigare av EU:s statsstödsregler.

Axfoods förslag: Ge ekonomiskt stöd för uppgradering till naturliga köldmedia i kylar och frysar i butiker i hela landet som inte orsakar utsläpp av växthusgaser.

Status: Det finns ett investeringsstöd för butiker i glesbygd och i delar av landsbygden, däremot inte för butiker i städer eller på större orter. Dagligvarubranschen önskar att regeringens satsning Klimatklivet inkluderade uppgradering till mer hållbara köldmedia i butik, men endast tre butiker har beviljats stöd. Däremot genomfördes ett helt nytt investeringsavdrag (på 3,9 procent) för investeringar som gjordes 2021 i inte minst kylar och frysar.

Tidigarelagda hållnbarhetsinvesteringar

Det nya investeringsavdraget premierade år 2021 tidigarelagda hållbarhetsinvesteringar också för butiker på större orter och i städerna. Därmed fick skatteavdraget en bredare och snabbare effekt än det befintliga investeringsbidraget som bara tillkommer butiker på landsbygden. Dock var detta en engångsåtgärd som endast avsåg investeringar som genomfördes under kalenderåret 2021.

Axfoods förslag: Ta hänsyn till förutsättningarna för dagligvaruhandelns e-handel i stadsplaneringen.

Status: Regeringen har konstaterat att e-handeln blir en allt viktigare kanal för handeln och behöver beaktas i den framtida infrastrukturen. Det finns dock en oro att utvecklingen inte är hållbar. På uppdrag av regeringen har därför myndigheten Trafikanalys genomfört en utredning som presenterades den 1 mars 2020. I den föreslås bland annat att samordningen av transporter bör stärkas och en färdplan tas fram där både detalj- och dagligvaruhandelns förutsättningar tas i beaktande.

Axfoods förslag: Skärp kraven i producentansvarsförordningen så att plast räknas som materialåtervinningsbar när den kan materialåtervinnas i mekanisk återvinning genom att smältas ned till ny plast.

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Ta fram en fjärde handlingsplan till regeringens livsmedelsstrategi där främjandet av ekologisk produktion ingår. Det bör finnas en tydlig hållbarhetskoppling till de nationella miljömålen i enlighet med propositionen om livsmedelsstrategin.

Status: Regeringen har lanserat en tredje handlingsplan med fokus på dels resurstillskott för ekologisk produktion, dels regelförenklingar. Ännu har ingen fjärde handlingsplan utarbetats.

Axfoods förslag: Modernisera och utveckla EU:s ekoförordning tillsammans med sakkunniga intressenter.

Status: Regeringen röstade år 2017 för EU:s nya ekoförordning utan att den ger några egentliga fördelar på miljöområdet. Den nya lagstiftningen om ekologisk produktion gäller från och med 2022, efter att tillämpningen hade skjutits upp med ett år.

Axfoods förslag: Stöd utvecklingen av en än mer hållbar och produktiv ekologisk produktion.

Status: En samordningsfunktion för ekologiska livsmedel har inrättats hos Jordbruksverket. Regeringens inriktningsmål är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark 2030.

Satsningar på ekologiskt

Handlingsplan 3, som regeringen presenterade i januari 2021, innebär ett nytt resurstillskott, vilket Axfood välkomnar eftersom det saknades framåtriktade satsningar på ekologiskt i handlingsplan 2. Under perioden 2021–2023 tillförs 25 miljoner kronor årligen till Jordbruksverket för att fortsätta verksamheten och prioritera de åtgärder för ekologisk produktion som ger mest effekt för att uppnå regeringens inriktningsmål i genomförandet.

Axfoods förslag: Inför ett omställningsstöd för att fler bönder ska kunna ställa om till ekologisk produktion.

Status: Ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark är satt till 2030. Under perioden 2021–2023 tillförs 25 miljoner kronor årligen till Jordbruksverket för att fortsätta verksamheten och prioritera de eko-åtgärder som ger mest effekt för att uppnå regeringens inriktningsmål i genomförandet.

Axfoods förslag: Gynna biologisk mångfald genom att ge ekonomisk ersättning till jordbruket för ekosystemtjänster såsom blommande kantzoner och lämna kvar områden mellan olika naturtyper.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Ge Jordbruksverket i uppdrag att utforma en handlingsplan för minskad markpackning.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Offentlig sektor bör kräva certifieringen Grund Nöt i sina upphandlingar för att öka efterfrågan på djurskyddscertifierat kött. Detta kan förslagsvis lösas genom branschöverenskommelser.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Ge ekonomiska incitament till ekologiska jordbruk och förbättra finansiering till lantbruksforskning om ekologiskt jordbruk.

Status: Handlingsplan 3, som regeringen presenterade 2021, innebär även ett nytt resurstillskott till Jordbruksverket för åtgärder för ekologiska livsmedel.

Axfoods förslag: Förstärk vallstödet och arealbidraget för odling av baljväxter.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Inför investeringsstöd till våtmarker och permanenta beten på organogena jordar (mulljordar), för att återskapa viktig mark och gynna biologisk mångfald.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Minska växthusgasutsläppen från jordbruket genom att införa investeringsstöd för att leda bort överskottsvatten genom täckdikning av åkermark för minskade klimatpåverkande utsläpp från större gödselvårdsanläggningar exempelvis genom produktion av biogas.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Ta fram ett utvecklingsprogram inom ramen för livsmedelsstrategin för att stimulera produktion av grönsaker i Mälardalen.

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Arbeta för minskad antibiotikaanvändning och förbättrat djurskydd inom EU samt i internationella handelsförhandlingar.

Status: I augusti 2022 lämnade regeringens särskilda utredare över betänkandet Friska djur behöver inte antibiotika – bättre verkan genom internationell påverkan till landsbygdsministern. I betänkandet föreslår utredningen insatser för att effektivisera och utveckla det svenska internationella arbetet för en ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt. Kärnan i uppdraget handlar om hur Sverige kan påverka och få större inflytande på relevanta arenor för att mer kraftfullt bidra till det globala arbetet mot antibiotikaresistens.

Axfoods förslag: Inför ett system för ekonomiska styrmedel som bygger på avgifter i stället för skatter där pengarna återförs till primärproduktionen i syfte att minska insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Inför avgifter på kväve och bekämpningsmedel i jordbruket som återförs i form av ett arealbidrag.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Starta storskaliga pilotprojekt för utvinning och omhändertagande av kväve från reningsverkens rejektvatten för att ta vara på kväve för jordbrukets behov.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Inför ökade krav och ersättning för mellangrödor som odlas mellan två huvudgrödor.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Använd latinska namn på samtliga arter, fiskezon och fångstmetod för att öka transparensen av information i livsmedelskedjan vid överlåtelse av livsmedel eller djurfoder.

Status: Ännu inga förslag från politiken.

Axfoods förslag: Finansiera alternativ användning av mulljordar (organogena jordar) som nyttjas i jordbruksproduktionen samt bestäm hur bönderna bör ersättas för den alternativa markanvändningen.

Status: Greppa Näringen är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna, och erbjuder bland annat klimatrådgivning till lantbrukare. Rådgivningen om hur man minskar jordbrukets klimatpåverkan handlar främst om hur man minskar utsläppen av lustgas och metan. Men också om hur man minskar utsläppen av koldioxid från energi- och drivmedelsanvändning och från odling av mulljordar. I slutet av 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

Axfoods förslag: Inför färre offentliga kontroller och minska den administrativa bördan för hållbarhetscertifierade verksamheter.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022.

Axfoods förslag: Satsa på mer odling av fleråriga växter, till exempel permanenta sädesslag och vall, som klarar större variationer i klimatet och bidrar till att binda mer kol i marken. Den mark som har störst potential att binda kol bör prioriteras. Stöd kan införas inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Status: Nytt förslag från Axfood 2022. Axfoundation och SLU bedriver forskning med kernza på Torsåkers gård.