Att mat på kort tid blivit dyrare har bidragit till en ökad prismedvetenhet hos många. Samtidigt tjänar staten miljarder på prisökningarna genom högre momsintäkter. Bara under 2023 ökade staten sina momsintäkter med nästan 12 miljarder som en direkt konsekvens av de stigande matpriserna. När priserna ökar och debatten nästan helt handlar om att maten är för dyr, hamnar viktiga frågor om långsiktigt hållbar och schysst livsmedelsproduktion i skymundan.
Att mat på kort tid blivit dyrare har bidragit till en ökad prismedvetenhet hos många. Samtidigt tjänar staten miljarder på prisökningarna genom högre momsintäkter. Bara under 2023 ökade staten sina momsintäkter med nästan 12 miljarder som en direkt konsekvens av de stigande matpriserna. När priserna ökar och debatten nästan helt handlar om att maten är för dyr, hamnar viktiga frågor om långsiktigt hållbar och schysst livsmedelsproduktion i skymundan.
Geopolitisk instabilitet, kriget i Ukraina, ökade kostnader för råvaror, förpackningar, energi, löner och hyror, en svag svensk krona, men också klimatförändringar, extremväder och dåliga skördar driver på utvecklingen av ökade kostnader i hela värdekedjan för mat. Det leder till högre priser.
Men det här är inte bara ett svenskt problem. Andra länder har motsvarande prisutveckling och Statistiska Centralbyrån (SCB) bekräftar att prisökningarna är motiverade utifrån de kraftigt ökade kostnaderna i en livsmedelskedja där vinstmarginalerna redan är låga.
De högre matpriserna innebär flera problem. När det är stort prisfokus sparar många in på frukt och grönt och annan hållbarhetsmärkt mat, såsom KRAV, Nyckelhålet, Fairtrade, MSC och EU-ekologisk. Att sådan mat är dyrare att producera leder till att den i större utsträckning väljs bort i takt med att priserna stiger. Det är olyckligt. Hållbarhetsmärkt mat bidrar nämligen till förbättrad miljö, folkhälsa, sociala villkor i produktionen och djurvälfärd, genom bland annat mindre användning av kemikalier, förbättrade arbetsvillkor, bättre förhållanden för djuren och mindre salt och socker i maten.
Matproduktionen står idag för ungefär 30 procent av världens samlade utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser, 70 procent av all användning av färskvatten och hälften av all beboelig mark. Hur den mat vi lägger på våra tallrikar har tagits fram spelar därför en avgörande roll för planetens möjlighet att förse oss med mat även i framtiden. Utan tillräckliga åtgärder för att minska matens miljöpåverkan kommer den att fortsätta att bli dyrare.
I dagsläget finns det inga prisincitament som uppmuntrar svenska konsumenter att välja mer hållbar mat. Men det kan politiken göra något åt. Priset kan nämligen användas som styrmedel för att få kunderna att göra mer hållbara och hälsosamma val. Detta är något som EU också uppmuntrar till. Kommissionen lyfter bland annat fram hur viktiga ekonomiska incitament är för att skapa ett mer hållbart matsystem.
Den mat som säljs i en vanlig matbutik har idag differentierad moms eftersom momsen är lägre på mat än på de flesta andra varor. Däremot är det samma moms på all slags mat. Momsen används således inte för att göra det enklare för kunden att göra bra val. Det här vill vi ändra på. I tre år har vi föreslagit att slopa eller sänka momsen på hållbarhetsmärkt mat, som frukt och grönt, för att göra den billigare. Det skulle göra det möjligt för fler konsumenter att handla mer hållbart och hälsosamt. Det är en utveckling som både individer och samhälle tjänar på.
Vi föreslår att momsen för just hållbarhetscertifierad mat sänks eller tas bort eftersom tredjepartscertifieringar har en oberoende standardägare och kontrolleras av ackrediterade certifieringsbolag. Därför är insynen och kontrollen bättre än företagsegna koncept. Dessutom är tredjepartscertifieringar öppna för konkurrens eftersom alla varumärken kan välja att använda märkningarna.
Regeringen presenterade nyligen en uppdaterad livsmedelsstrategi som innehåller flera bra förslag om bland annat beredskap, men saknar tillräckligt fokus på hållbarhet och koppling till de nationella miljömålen. Något som också Jordbruksverkets rapport ”Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin” understryker. Slopad eller sänkt moms på hållbarhetsmärkt mat skulle därför vara en viktig del i kommande beslut för att förstärka hållbarhetsdelen i det livsmedelspolitiska arbetet.
Slopad eller sänkt moms på hållbarhetsmärkt mat jämnar inte bara ut prisskillnaden mellan hållbarhetsmärkt och icke hållbarhetsmärkt mat. Det ger också incitament till livsmedelsbranschen att satsa mer på hållbar produktion och motivera fler livsmedelsföretag att genomföra förändringar för att deras varor ska uppfylla kraven för olika hållbarhetsmärkningar. Det är med andra ord ett effektivt sätt för att styra produktion och konsumtion mot att bli mer hälsosam och hållbar, både på kort och lång sikt.
Simone Margulies, vd och koncernchef Axfood
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood
Texten publicerades i Dagens Industri 25 april 2025.
