Gå direkt till innehåll
  • sv
  • The page is not available in English en

Vegobarometern: Klimat och miljö allt viktigare när vegetariskt fortsätter öka

25 januari 2022

Svenskarna fortsätter att äta alltmer vegetarisk mat. Andelen vegetarianer och veganer närmar sig 9 procent, den högst uppmätta andelen hittills. Och andelen flexitarianer, med vegetarisk kost som bas men som inte har slutat äta kött, ökar för sjätte året i rad. Klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften för minskad köttkonsumtion, men även ursprungsmärkning blir en allt viktigare faktor för vilka vegetariska val man gör i matbutiken. Det visar Axfoods Vegobarometer 2021.

Garant ärtfalafel på svenskodlad gul ärta

Svenskarna fortsätter att äta alltmer vegetarisk mat. Andelen vegetarianer och veganer närmar sig 9 procent, den högst uppmätta andelen hittills. Och andelen flexitarianer, med vegetarisk kost som bas men som inte har slutat äta kött, ökar för sjätte året i rad. Klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften för minskad köttkonsumtion, men även ursprungsmärkning blir en allt viktigare faktor för vilka vegetariska val man gör i matbutiken. Det visar Axfoods Vegobarometer 2021.

Svenska konsumenter fortsätter att styra om mot mer vegetarisk mat på tallriken. Det visar Axfoods Vegobarometer 2021, den sjätte årliga undersökningen av svenskarnas matvanor, som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Axfood. Andelen vegetarianer och veganer är den högsta hittills. Nära 9 procent av svenskarna betraktar sig som vegetarianer eller veganer.

6 av 10 svenskar äter vegetariskt minst 1 dag i veckan – bara 1 av 10 inte alls

De största förändringarna har dock inte skett bland vegetarianer och veganer, utan hos befolkningen i övrigt, där allt fler äter alltmer vegetarisk mat, och där andelen flexitarianer – det vill säga de som har vegetarisk mat som bas men inte slutat äta kött – fortsätter att öka.

Andelen personer som äter vegetariskt 2-6 dagar i veckan har på 6 år ökat från 19 till 30 procent. 59 procent av svenskarna äter vegetariskt minst 1 dag i veckan och ytterligare 28 procent äter vegetariskt då och då. Och andelen som aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 till 12 procent.

– Trenden att allt fler äter alltmer vegetarisk kost utan att helt överge köttet håller i sig, och är positiv både för den egna hälsan och för planeten. Att ställa om till mer växtbaserad mat är en förutsättning för att vi genom en mer hållbar matproduktion och matkonsumtion ska kunna minska matens totala klimatpåverkan, och för att nå de uppsatta och nödvändiga klimatmålen, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Klimat och miljö främsta drivkraft för förändring – ursprungsmärkning allt viktigare

Just klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften för svenskarnas ändrade matkonsumtion. 21 procent av konsumenterna uppger att de kommer att fortsätta äta mindre kött, och av dem är det hela två tredjedelar (67 procent, jämfört med 58 procent föregående år) som har klimat och miljö som huvudsakligt skäl till det. Hälsoskäl minskar samtidigt från 27 till 18 procent, medan etiska-/djurrättsskäl ökar från 8 till 12 procent.

Förändringarna av matvanor och attityder är tydliga i alla grupper, men det finns också skillnader mellan kön och åldersgrupper. Generellt äter kvinnor och unga mer vegetariskt än män och äldre, och det är också kvinnor och unga som i störst utsträckning säger att de kommer att fortsätta ställa om till mer vegetarisk mat också framöver. Medan klimat- och miljöskäl är den klart viktigaste drivkraften för samtliga grupper är etiska/djurrättsskäl något viktigare för unga och kvinnor, medan hälsoskäl är viktigare bland män och ju äldre man blir.

På frågan om vad som skulle locka konsumenterna att handla mer vegetariskt när de är i butiken är det främst lägre pris (36 procent), godare produkter (33 procent) och inspiration/recept i butiken (31 procent) som skulle bidra till det. Den största ökningen noteras dock bland de som vill se en tydligare ursprungsmärkning av vegetariska produkter, en grupp som ökat från 13 till 22 procent på bara ett år.

Vegetariskt driver både försäljning och produktutveckling

Förändringarna av matvanor syns också i försäljnings- och sortimentsutvecklingen. Nyhetsflödet inom vegetariskt fortsätter vara stort, sortimentet både breddas och fördjupas och vegetariska och veganska produkter blir också allt vanligare inom andra produktkategorier och -grupper. Allt fler leverantörer är aktiva inom produktutveckling av vegetariskt.

Även försäljningen av vegetariska och veganska produkter fortsätter att öka. Under de senaste fem åren har försäljningen av fryst vegetariskt ökat med omkring 10-15 procent årligen, och för kylt vegetariskt har ökningen varit ännu högre, omkring 20-40 procent årligen. Samtidigt som en viss avmattning i tillväxtsiffrorna kan skönjas för 2021 har vegetariska och veganska produkter under senare tid i allt större utsträckning ”flyttat ut” i och blivit en viktig del i andra produktkategorier och -grupper – från traditionella vegetariska komponenter som färs, korv och bullar – och ut till exempelvis måltidslösningar, pizzor och färdigrätter. I själva verket är därmed ökningen av andelen vegetariska och veganska produkter därmed större än siffrorna antyder.

– Inom vegosegmentet finns ett stort konsumentintresse både för prisvärda basprodukter och nya produkter som ligger i framkant av utvecklingen. Här ser vi inte minst ett ökat intresse för vegoprodukter gjorda på svenska råvaror, vilket är något vi lägger stor vikt vid i vårt eget produktutvecklingsarbete, och som också avspeglar sig i de produktnyheter vi släppt under 2021 och kommer att släppa under 2022, bland annat med produkter som är gjorda på svensk gulärta, vete och åkerböna, säger Johan Neuman, affärsområdeschef för egna märkesvaror på Axfoods inköps-, sortiments- och logistikbolag Dagab.

Under 2021 har ett 20-tal nya Garant- och Eldoradoprodukter lanserats inom det kylda och djupfrysta sortimentet, där Garant ska ligga i framkant av produkt- och sortimentsutvecklingen medan Eldorado står för prisvärda basvaror. Bland Garants nyheter 2021 finns exempelvis svenskmärkt falafel på svenskodlad gulärta och svenskmärkt vegokebab gjord på vete och åkerböna, samt en uppgradering av Garants Juicy Vegan Burger, som även kompletterats med Juicy Vegan Sausage, medan Eldorado exempelvis lanserat vegansk schnitzel och vegansk korv.

Det är sjätte året i rad som Kantar Sifo, på uppdrag av Axfood, genomfört Vegobarometern för att undersöka konsumenternas beteenden och attityder kring vegetarisk mat. Undersökningen genomfördes i Kantar-Sifos löpande webbomnibuss under perioden 2–4 november 2021. Panelen är slumpmässigt rekryterad. Antalet svarande var 1 135 och deltagarfrekvens i kantar Sifos webbomnibuss är cirka 50 procent.

* Fryst och kyld vegetarisk mat (som alternativ till kött- och charkprodukter)

Sammanfattning av resultatet från Vegobarometern 2021:

Vegetariskt/animaliskt:

  • 59% av svenskarna äter vegetariskt minst 1 gång per vecka, en ökning från 45% 2016.
  • Lägger man till de som äter vegetariskt mer sällan än 1 gång per vecka äter 87% av svenskarna vegetariskt vid något tillfälle (77% 2016).
  • Andelen som anger att de aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 till 12% på 6 år. Bland män är det 16% som aldrig äter vegetariskt, bland kvinnor 7%.
  • Andelen flexitarianer (som äter vegetariskt 2–6 gånger per vecka men inte helt övergivit kött) har ökat från 19 till 30% på 6 år och är som högst bland kvinnor. 35% av kvinnorna anger att de äter vegetariskt 2–6 gånger i veckan, bland män är siffran 24%.
  • Bland personer under 35 år äter 37% vegetariskt 2–6 gånger per vecka, bland personer över 55 år är motsvarande siffra 25%.
  • Andelen vegetarianer och veganer har legat på mellan 6 och 7% under alla de tidigare åren, men är för första gången nu uppe på en nivå på 9%, där 7% är vegetarianer och 2% är veganer.
  • Även här finns vissa skillnader mellan kön och åldersgrupper. 10% av kvinnorna säger att de är vegetarianer/veganer och 8% av männen gör det.  Bland unga (16–34 år, 14%) är det nästan 15 gånger fler vegetarianer/veganer än bland äldre (56–79 år, 1%).
  • 21% anger att de planerar att äta mindre kött under kommande året. Det är marginellt färre än föregående år då andelen var 23%. Siffran har varit relativt stabil över tid. Det är dock betydligt fler kvinnor och unga (27% för båda grupperna) som säger att de kommer äta mindre kött än det är bland män och äldre (16% för båda grupperna).
Drivkrafter:
  • Det absolut främsta skälet till svenskarna äter mer vegetarisk mat är klimat och miljö. 67% anger det som främsta skälet, vilket är en rejäl ökning (från 58%) mot förra året. Hälsoskäl hamnar på andra plats, med en andel på 18% (27%), och etiska/djurrättsskäl kommer på tredje plats med 12% (8%).
  • Även här finns stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Betydligt fler unga anger klimat- och miljöskäl till varför man planerar att fortsätta äta mer vegetariskt 74% (68%) bland 16–34-åringarna mot 62% (48%) bland 56–79-åringarna), medan äldre i högre utsträckning anger hälsoskäl, 26% (37%) bland 56–79-åringarna mot 10 % (16%) för 16–34-åringarna).
  • Ökad kunskap om vegetarisk matlagning är liksom tidigare vad som skulle få svensken att generellt äta mer vegetariskt. Det uppger 39% av svenskarna.
  • Lägre pris (36%), godare produkter (33%) och inspiration och recept i butiken (31%) är vad som skulle få fler att välja mer vegetariskt i butiken. Den allra största ökningen noteras bland dem som vill se en tydligare ursprungsmärkning av vegetariska produkter, en grupp som ökat från 13 till 22% sedan förra året.

Kategorier: Axfood