Axfood har förmånen att serva merparten av Sveriges lanthandlare och vill se en välmående och växande landsbygd. Här låter vi Åke Clason, projektledare för Servicepunkt Vattholma, ge sin syn på varför lanthandeln inte bara behöver bevaras utan även utvecklas.
Axfood har förmånen att serva merparten av Sveriges lanthandlare och vill se en välmående och växande landsbygd. Här låter vi Åke Clason, projektledare för Servicepunkt Vattholma, ge sin syn på varför lanthandeln inte bara behöver bevaras utan även utvecklas.
Följande krönika är ett utdrag från vår årliga rapport Mat 2030 med konkreta förslag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige.
”Det är mycket som påverkar oss för att vi ska trivas och ha det bra på landet. Något av det allra viktigaste är tillgången till en lanthandel eller livsmedelsbutik. Den medför service i form av tillgång till livsmedel, som vi alla är beroende av. Närheten till lokala producenter bidrar till att sortimentet i hyllorna kommer från omgivningen. Det går inte att underskatta upplevelsen av att ha kännedom om vem som är producent.
En lanthandel är inte bara till för oss som bor på landet utan också många förskolor, skolor och äldreboenden. De sistnämnda kunderna ser jag som viktiga för att stödja lanthandlaren. Tyvärr så verkar det inte vara självklart runt om i landet. Ibland beror det tyvärr på obegripliga upphandlingsregler.
Butiken skapar en viktig träffpunkt där invånarna kan prata om både små och stora saker. Det kan vara om vädret, men också hur vi tillsammans kan bevara och utveckla vår landsbygd på ett hållbart sätt. Här kan man skapa en gemensam kontakt med tjänstepersonal och politiker i kommunen. Det är något som är viktigt för att få en bra kommunikation och möjlighet att lyfta fram vad landsbygden har för behov, men också krav på kommunen. Lanthandeln blir även en viktig knutpunkt för ortens föreningsliv och stärker därmed det sociala kapitalet. Det är inte ovanligt bland landets kommuner att landsbygden kommer i andra hand när det gäller att prioritera insatser. I betydligt större utsträckning måste alla ha insikten om betydelsen av att land och stad behöver varandra.
På flera orter har lanthandeln varit den första byggstenen för att annan service etableras inne i butiken eller i dess absoluta närhet. Det kan vara postombud, ombud för Systembolaget, apoteksombud och bilpool. Den ökade onlinehandeln skapar förutsättningar för lanthandeln att ge utlämningsservice.
Ur ett klimatperspektiv är det självklart att välja lanthandeln. Vad kostar det inte i koloxidutsläpp att ta bilen in till tätorten för att handla?
Det är positivt att det görs insatser för att stödja lanthandeln. Ett exempel är att det inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka stöd till service på landsbygden. Pengarna ska användas till att stötta exempelvis lanthandlare och bensinmackar. Ett annat är att det via länsstyrelserna finns möjlighet att få stöd till investeringar i lanthandeln. Det stora problemet med båda stödformerna är de obegripligt långa handläggningstiderna. Något som måste åtgärdas vid myndigheterna.
Låt oss alla, inte bara vi som bor på landet, bidra till att bevara och utveckla lanthandeln och livsmedelsbutiken. Jag själv vill inte vara med att förlora en livsviktig granne – lanthandeln.”
Åke Clason är projektledare för Servicepunkt Vattholma, ett initiativ mellan Uppsala kommun och Tillväxtverket för att stimulera till bättre service på landsbygden.
Om rapporten Mat 3030
Axfood uppmanar till gemensamma krafttag där politiker, näringsliv och konsumenter tillsammans skapar en mer hållbar matindustri. Därför uppdateras rapporten Mat 2030 varje år med nya konkreta förslag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige. Läs och ladda ner Mat 2030 här.
