Gå direkt till innehåll
  • sv
  • The page is not available in English en

Åsa Domeij om att knapra skalbaggar och visa politiskt mod

4 oktober 2021

Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij ger sin syn på utmaningar, möjligheter och förhoppningar kring framtidens mat.

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, om framtidens mat. Foto: Elin Andersson

Hallå där, Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef. Maten har stor påverkan på miljön med utmaningar som utfiske, hög köttkonsumtion, vattenbrist, klimatförändringar och hot mot biologisk mångfald. Vilka ser du som handelns viktigaste uppgifter i hållbarhetsarbetet?
Vi måste lyfta golvet genom att ta bort de sämsta produkterna ur sortimentet. Samtidigt måste vi fortsätta att förbättra det som är riktigt bra och att aktivt jobba med försäljningen så att de bättre produkterna gynnas. Det handlar om att ge dem rätt fokus i allt från kravställande vid inköp till att se till att de verkligen säljs och hamnar på tallriken. Sedan får vi inte glömma bort vikten av att informera konsumenterna och att fortsätta trycka på mot politiken så att de känner att de har stöd från näringslivet om att fatta hållbara beslut. Sist men inte minst ska mat ätas och inte slängas. Att fortsätta arbeta för minskat matsvinn är oerhört viktigt eftersom dess klimat- och miljöpåverkan är så stor.

Du brukar ofta prata om näringslivets roll inom samhällspåverkan. Varför tycker du att det är en så viktig fråga?
Det räcker inte att företag gör det de kan inom den egna verksamheten. Man måste också påverka omgivningen för att på så sätt komma längre med hållbarhetsarbetet. Det är viktigt att politikerna känner att de har stöd från näringslivet för att våga visa politiskt mod. Här ser jag att det är på gång en tydlig kulturell skillnad där allt fler företag efterlyser skarpare politiska åtgärder inom hållbarhetsområdet. Det är en stor skillnad mot tidigare som verkligen kan få viktiga saker att hända inom politiken.

Vad ska man tänka på om man vill vara en medveten konsument som handlar så hållbart som möjligt?
Det är bra att vara nyfiken och vilja lära sig nya saker om mat och hållbarhet. En grundläggande sak är att inte handla mer än det man tror sig kunna äta upp. Att se till att maten inte slängs är det enskilt mest hållbara en konsument kan göra. Sedan är det bra att satsa mycket på det som växtbaserat och välja varor som har hållbarhetsmärkningar.

Om vi först blickar framåt mot 2030 och sedan vänder blicken nedåt mot tallriken. Vad ser du då som den största förändringen mot hur vi äter idag?
Jag hoppas att det kommer att finnas sådant på tallriken som vi kanske inte ens anar idag, det vore spännande. Annars tror jag att vi kommer äta mer vegetabilisk sjömat, något vi äter ganska lite av idag. Jag tror också att vi kommer att välja mer frukt och grönt från vår del av världen, till exempel olika kålsorter och framför allt kommer de gröna proteinerna att vara vanligare medan köttportioner krympt. Det kommer att vara fokus på schyssta proteiner av olika hållbarhetsmärkningar, till exempel KRAV.

Kommer vi inte att knapra på skalbaggar?
Kanske finns det med på marginalen, men inte mer än så. Det ska i så fall vara om det ingår i olika proteintillskott. Jag tror dock att insekter blir betydligt vanligare i djurfoder för att undvika att djur äter sådant som vi kan och borde äta själva. Det finns så mycket annan mat att välja som också är hållbar. Att äta insekter är dessutom lite främmande kulturellt för oss och matvanor tar tid att förändra, särskilt när det gäller så grundläggande skiften. Vi får inte heller glömma bort att maten ska smaka gott och att det ofta styr vad vi lägger på tallriken.

Tror du att vi kommer att äta kött som framställs i laboratorium 2030?
Jag är tveksam till att det kommer att ätas i någon större utsträckning. Helt enkelt för att de vegetariska alternativen blir allt bättre och att konsumenterna snarare väljer dem. De som inte vill ha vegetarisk är nog även kritiska till att byta sin köttbit mot något som är framställt i ett laboratorium. Pris och resursåtgång spelar nog roll på hur labbköttet uppfattas.

Hur ser du på framtiden för svensk livsmedelsproduktion?
Jag funderar mycket kring hur ska det gå för svenskt jordbruk om andra länder och utländska koncept kommer i kapp oss vad gäller hållbarhet. Det är nödvändigt för svenskt jordbruk att ligga i framkant när det gäller hållbarhet, att det satsas på innovation eftersom positionerna behöver flyttas fram för att även framöver kunna motivera konsumenterna att betala lite mer för svenska varor. Vi är inte ett lågprisland och kommer troligtvis aldrig att bli det. Därför är det viktigt att vi bevarar och utvecklar mervärden som konsumenterna är beredda att betala mer för. Det handlar om allt från antibiotikafrågan till kornas betesrätt.

Det här är den sjätte versionen av Axfoods rapport Mat 2030. Varför återkommer Axfood med ytterligare en rapport?
Mycket positivt har hänt sedan vi lanserade den första utgåvan för fem år sedan. Samtidigt återstår väldigt mycket som inte är löst. Livsmedelsstrategin är ganska allmänt hållen och de handlingsprogram som kommit tar inte upp miljö och resursfrågor tillräckligt tydligt. Det finns ett stort behov av ytterligare en handlingsplan till livsmedelsstrategin med mer fokus på hållbarhetsfrågor. Därför är det viktigt att vi fortsätter att driva på de här frågorna.

Ett av den nya förslagen i rapporten handlar om betesrätten. Varför är den viktig?
Betesrätten innebär flera mervärden såsom öppna landskap, biologisk mångfald och god djurvälfärd. Jag tycker därför att det borde övervägas att införa ett ekonomiskt stöd för mjölkbönder som frivilligt avtalar om längre betesdrift än vad lagen kräver.

Läs intervjun i sin helhet i Axfoods rapport Mat 2030, 2021 års version.

Kategorier: Hållbarhet