Fusk med mat har existerat lika länge som det har funnits handel med mat. Men i vår tids globala värld är leverantörskedjorna ibland väldigt komplexa, vilket skapar större utmaningar när det gäller att ha koll på och kontroll över råvarorna.
Fusk med mat har existerat lika länge som det har funnits handel med mat. Men i vår tids globala värld är leverantörskedjorna ibland väldigt komplexa, vilket skapar större utmaningar när det gäller att ha koll på och kontroll över råvarorna.
Ett känt exempel på uppenbart matfusk på senare år är förstås hästköttskandalen, där en köttgrossist hade sålt över 300 ton hästkött som deklarerats som nötkött. Annat fusk som förekommit genom åren är exempelvis att honung inte innehållit riktig, eller utspädd, honung, eller att fisk tillhört en annan art än den påstås göra på förpackningen.
Hur är det då med ekomaten? Förekommer fusk även här? Tidigare i vår avslöjades ett grovt matfusk där ett gotländskt företag sålde importerat kött som svenskt KRAV-kött. Ekologisk mat kostar ofta mer att producera och att köpa, vilket kan locka oseriösa aktörer att sälja oekologisk mat under stämpeln att den är ekologisk.
Men hur går egentligen kontrollen av ekomat till i praktiken?
Den som är ekologisk producent får regelbundna besök av en revisor som undersöker om regelverket kring ekologiskt följs. Ibland kan revisorn anmärka på små "avvikelser" som producenten får en chans att rätta till, men det kan också hända att revisorn hittar så pass allvarliga brister att produkterna inte får säljas som ekologiska längre. Vem som helst som får inte revidera ekologiska producenter, utan det måste vara ett revisionsbolag som är godkänt för att genomföra just den typen av kontroll.
Även om kontrollen av ekologisk produktion i Sverige är bra, så visar det gotländska fallet där ett slakteriföretag sålt utländskt kött som svenskt och i vissa fall KRAV-märkt, att det förekommer fusk som kan pågå en tidsperiod utan att det avslöjas.
Följden av detta blir bland annat att organisationen KRAV skärper sina regler för kontroll. Ett sätt att kontrollera att ekologiska produkter från en förädlare av livsmedel verkligen är ekologiska, är att undersöka hur mycket ekologiska råvaror som producenten köper in och jämföra dessa siffror med hur mycket som producenten sedan säljer.
Det är alltså inte Axfood som avgör vilka producenter som får vara ekologiska. Däremot tar vi stickprov på produkter och analyserar dem för att se om de innehåller rester av bekämpningsmedel. Om vi skulle hitta sådana, vore det förstås misstänkt fusk.
Liksom i alla branscher finns alltid risken för fusk, och för att vara hundra procent säker skulle man nästan hamna i läget av att behöva producera all mat på egen hand. Själv litar jag i grunden på att den mat som säljs som ekologisk också är det.
