Gå direkt till innehåll
  • sv
  • The page is not available in English en

Låtsasskatten på solel

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood 28 november 2016

I somras införde regeringen en skatt som omfattade el som exempelvis producerats på ett tak och därefter använts i samma byggnad som den producerats i.

I somras införde regeringen en skatt som omfattade el som exempelvis producerats på ett tak och därefter använts i samma byggnad som den producerats i.

Politiken blev motsägelsefull och svår att förstå. Regeringen gynnade investeringar i solceller med investeringsbidrag, men införde samtidigt en skatt som motverkade investeringen. Regeringen motiverade skatten med att EU krävde den.

Det dröjde inte länge innan skatten fick effekt. Martin & Servera avbeställde en stor solcellsanläggning i Enköping. Diskussionen om skatten intensifierades. Axfood, som haft dialog med EU-kommissionen om frågan sedan förra våren, fick beskedet att det inte alls var något krav från EU. Det blev allt svårare för regeringen att försvara sin linje.

Nu har regeringen backat och nästan tagit bort skatten. Det är givetvis väldigt bra, för nu kommer nog investeringarna att ta fart. Men sättet att göra det är krångligt.

Regeringens avsikt är att sänka skatten från 29,2 till 0,5 öre/kWh, eftersom EU kanske skulle kunna vilja ha lite skatt ändå! I nästa steg tänker regeringen försöka få tillstånd från EU att ta bort den helt.

Det innebär att skattekostnaden även för en rätt stor anläggning, t ex den som vi planerar på vårt lagertak i Jordbro, bara skulle bli några hundralappar per år. Men det kommer bli ännu mindre än så, för hur ska skattemyndigheterna kunna samla in sina eventuella kaffepengar? Ska de åka runt och spana efter solceller på tak och sedan besöka fastigheterna för att försöka göra en mätning av elproduktionen? Om all el förbrukas av byggnaden själv, så finns det ingen överföring av el till ett externt elnät som registreras och kan ligga till grund för ett skatteuttag. Om man på allvar försöker få in skatten blir givetvis administrationen mycket högre än eventuella intäkter. Men skattemyndigheterna är knappast så korkade att de lägger ned en massa arbete på att försöka få in en obetydlig skatt när de har andra arbetsuppgifter att göra. Och inte tror väl regeringen att det går att ta in skatten? Syftet är antagligen att det kändes mindre pinsamt att i alla fall ha kvar en halvöring för att undvika en fullständig reträtt. Det här med EU får inte se ut som alltför lätt att hantera.

Men det kanske ändå finns något fiffigt system för att samla in den här typen av skatt i andra EU-länder som lätt kan kopieras. För visst måste en sådan skatt finnas i en massa andra EU-länder, eftersom den införts för EU:s skull...?

Kategorier: Klimat
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood

Om skribenten

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood

Åsa Domeij är Axfoods hållbarhetschef och ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Tidigare har hon bland annat varit verksam inom SLU och suttit i riksdagen för Miljöpartiet. Hon har bloggat om hållbarhetsfrågor på axfood.se sedan 2009. I bloggen vill Åsa inspirera till mer hållbar matkonsumtion och -produktion. 2021 utsågs hon till en av Sveriges 20 mäktigaste inom hållbarhet av Aktuell Hållbarhet.