Vi förbrukar jordens tillgångar i allt snabbare takt. Det leder till hög belastning på våra ekosystem och bidrar till klimatförändring. Den trenden måste brytas. Vi behöver istället gå mot en mer hållbar utveckling som i högre grad bygger på en cirkulär ekonomi med fler kretslopp.
Vi förbrukar jordens tillgångar i allt snabbare takt. Det leder till hög belastning på våra ekosystem och bidrar till klimatförändring. Den trenden måste brytas. Vi behöver istället gå mot en mer hållbar utveckling som i högre grad bygger på en cirkulär ekonomi med fler kretslopp.
Ett sådant område är återvinning av plast där alltför mycket av det material som samlas in bränns istället för att återvinnas. Trots att vi har haft ett producentansvar i Sverige i mer än 20 år finns det fortfarande inget krav på att förpackningar ska kunna återvinnas och fungera i materialåtervinningen. Fokus har istället varit att hushåll och företag samlar in så mycket plast som möjligt till materialåtervinningen. Det är ohållbart i längden. Vi måste också fokusera på materialåtervinning.
Den plast som samlas in av hushåll och företag till materialåtervinningen håller en av relativt låg kvalitet. Det beror på att en mängd olika plastsorter blandas. Sådan plast efterfrågas inte i tillräcklig grad av industrin. För att graden materialåtervinning ska öka behövs renare flöden där färre plastsorter blandas.
Det hjälper alltså inte bara att sortera bättre, det måste till fler och bättre förpackningar som fungerar att materialåtervinna. För att nå dit krävs ekonomiska incitament. Det är därför mycket positivt att Förpacknings & Tidningsinsamlingen (FTI) planerar att införa ett system med differentierade förpackningsavgifter som tar hänsyn till hur återvinningsbara förpackningarna är. Det kommer sannolikt att påskynda utvecklingen av fler förpackningar som kan materialåtervinnas. Och högre kvalitet på plasten.
Näringslivet behöver fortsätta att ta fram fler förpackningar av förnyelsebara material, öka återvinningsbarheten av förpackningar och införliva fler produkter i pantsystemet. Under det senaste året har Axfood arbetat i den riktningen genom att vara först med att lansera pant på juiceflaskor av plast, byta till fruktpåsar av råvara från sockerrör och tillverka flaskor till rengöringsmedel av returplast.
Axfood har, tillsammans med flera andra aktörer inom dagligvaruhandeln, gått in som delägare via Plastkretsen i en ny återvinningsanläggning för plast i Motala. Anläggningen blir den modernaste i Europa när det gäller plastsortering. Den nya anläggningen kommer att kunna ta tillvara mycket mer plast eftersom man får tillgång till fler rena fraktioner och mindre blandad plast.
Det är märkligt att vi inte kommit längre med materialåtervinning av plast i ett land som vill vara ett föredöme inom miljö och hållbarhet. Ett välfungerande system för materialåtervinning med klimatsmarta förpackningar som samlas in och fungerar i materialåtervinningen borde vara en självklarhet. För att lyckas krävs att politiker och näringsliv samarbetar i större utsträckning. Först då kan vi nå riktigt långt i skapandet av en cirkulär ekonomi och minska klimatpåverkan.
