Det är något sjukt med att det används mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. EU:s beslut om att skärpa användningen av antibiotika är mer än välkommet och en seger för både djuren och folkhälsan. Friska djur ska givetvis inte medicineras – lika lite som människor.
Det är något sjukt med att det används mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. EU:s beslut om att skärpa användningen av antibiotika är mer än välkommet och en seger för både djuren och folkhälsan. Friska djur ska givetvis inte medicineras – lika lite som människor.
För svenska bönder innebär inte EU:s regeländring någon egentlig skillnad. Sverige tog tag i frågan redan på 80-talet och svenska bönder tillhör sedan länge de allra bästa inom god djuromsorg. Inom EU är Sverige till och med det land som använder minst antibiotika till djur. Det är något att vara stolt över och har länge inneburit ett starkt mervärde för svensk livsmedelsindustri.
Ett ganska vanligt missförstånd är att antibiotika förekommer i det kött vi äter, men det är väldigt ovanligt eftersom djurens ges antibiotika när de är unga. Hög antibiotikaanvändning ger istället indirekta effekter på folkhälsan eftersom det kan leda till ökad resistens hos bakterier. Och antibiotikaresistens är ett växande problem både i Sverige och runt om i världen. Ju mer antibiotika som används, desto svårare kan det bli det att bota infektioner. Enligt Läkare utan gränser dör ungefär en halv miljon människor årligen till följd av att resistenta bakterier. Att lagstiftningen skärps är därför enormt viktigt för folkhälsan.
I en del länder tjänar veterinärer pengar på att skriva ut och sälja antibiotika. Det är osunt och en del i problematiken som EU har kvar att ta i tu med.
Det gäller att EU följer upp den nya lagen om minskad antibiotikaanvändning och hur den efterföljs. Sedan tidigare är det till exempel ett problem att kultingars svansar kuperas, trots att det finns ett EU-direktiv från 2001 som förbjuder rutinmässig användning. Svanskupering ska bara förekomma i de fall där man kan visa på att det finns behov. Det pekar på att tillämpningen av beslutet om minskad antibiotikaanvändning måste säkras och följas upp. Dessutom dröjer det tre år tills lagen träder i kraft - en lång bromssträcka för ett accelererande problem. Det gör att frågan måste fortsätta att prioriteras.
