Redo för påspant?

Nyligen förekom det uppgifter i media om att en bomullskasse måste användas tusentals gånger för att vara bättre än en engångskasse. Den som läste studien såg att det endast gällde vattenförbrukningen eftersom bomullsodling kräver mycket vatten. Det är också en av orsakerna till att de som jobbar med mer hållbara textilprodukter väljer bort bomull. Om man istället tittar på parametern klimat, behöver bomullspåsen inte alls användas lika många gånger som om man tar hänsyn till vattenförbrukning.

När det gäller klimatpåverkan finns det många olika saker som påverkar hur klimatsmart kassen är. Vilken råvara som använts och hur råvaran har producerats, hur transporten skett, hur mycket vatten som gått åt vid tillverkningen och huruvida påsen materialåtervunnits eller förbränts är några av de faktorer som avgör påsens klimatpåverkan. Vilken påse som är bäst beror också på vad man själv tycker är viktigt, vad som bör läggas mest vikt vid en jämförelse. Bomull är inte ett bra miljöval, men för den som redan har bomullskassar hemma är det givetvis jättebra att använda dem istället för att köpa nya kassar. Jag tycker att en bra tumregel är att den bästa påsen är den som används många gånger. Ju fler gånger, desto mindre miljöpåverkan.

Hur är det då med plastbärkassen? Svensk handel köpte under förra året in 832 miljoner plastbärkassar avsedda för konsumenter att packa ned och bära hem varor i. Det är oerhört många. För att vi ska kunna minska från dagens snitt på 83 plastbärkassar per person är det viktigt att vi ser till att vi återanvänder och återvinner så många påsar som möjligt. Dessutom behöver vi överge fossil råvara till förmån för förnyelsebara material. Tyvärr är det idag mycket dyrare att satsa på gröna plaster och returmaterial. Det bromsar utvecklingen. För att vända trenden krävs betydande satsningar på såväl innovationer som produktion av förnybar plastråvara. Här vilar ett tungt ansvar på våra politiker att få till en förändring.

Ett spännande initiativ för att minska åtgången av plastbärkassar genomfördes av Hemköp under förra året. Med start i butiken vid Torsplan i Stockholm introducerades pant på plastbärkassar. När kunden inte kan använda kassarna längre, kan de panta dem i butiken. Först och främst uppmuntrar systemet till att kassarna används flera gånger och blir del av ett cirkulärt system. Det framgångsrika konceptet sprids nu till flera butiker runt om i landet. Ett bevis på att det, med relativt små medel, går att skapa klimatsmarta lösningar och förändra konsumenters beteende.

Vad ska man då göra med hushållssoporna om plastbärkassen pantas? Förutom att se till att så mycket som möjligt av avfallet källsorteras, kan det som blir över läggas i påsar på rulle. De är betydligt billigare än vanliga plastbärkassar och de är dessutom tillverkade av mindre plast. Med andra ord – en vinst för både plånboken och klimatet.

I Sverige pantas ungefär 85 procent av alla burkar och PET-flaskor. Det är en smått fantastisk siffra! Tänk vilken effekten skulle bli om plastbärkassar inkluderades i pantlagstiftningen och vi fick till ett nationellt pantsystem för plastbärkassar. Det finns idag lagstiftning för att vissa drycker som säljs i plast och metallburkar ska omfattas av pantsystemet. Jag är positiv till att det skulle vara krav på pant på fler produkter som till exempel plastbärkassar. Ett nytt, rent flöde av plast skulle skapas samtidigt som fler konsumenter sannolikt skulle återanvända sina plastbärkassar flera gånger innan de återvanns via pantsystemet. Hemköps initiativ visar att kunderna är redo. Frågan är varför inte politikerna är det?