7 november 2019

Blir konsumenterna guidade till rätt köttbit?

Konsumenter ställs dagligen inför en mängd olika val. Även om de flesta vill handla mer hållbart, är det många gånger svårt att bedöma vad som ger minst påverkan på klimat, miljö, djurhållning och andra aspekter. Ganska ofta möter jag konsumenter som tycker att det saknas tillräcklig vägledning, både i butiker och på nätet.

Av: Åsa Domeij

Därför är det i grunden positivt att WWF nu lanserar en uppdaterad version av Köttguiden. Guider av det här slaget är ett av de verktyg som många konsumenter så väl behöver för att kunna lokalisera sig bland det stora matutbudet. På Axfood har vi sedan länge använt WWF:s fiskguide som stöd för ett mer hållbart utbud av fisk och skaldjur. 2008 tog vi bort de ”röda” artiklarna och nu jobbar vi med att få hela utbudet ”grönt”.

Men det finns också fallgropar med sådana här konsumentguider. Framför allt riskerar en komplex fråga att generaliseras och förenklas väl mycket. I värsta fall så att målet om att vägleda konsumenterna till en mer hållbar köttkonsumtion missas. I Köttguiden utgår bedömningarna från länders lägsta nivå för regler och lagar vad gäller användning av bekämpningsmedel och antibiotika, djurvälfärd samt påverkan på klimat och biologisk mångfald. I handelns inköpsprocesser bedöms snarare enskilda leverantörer och koncept som samtliga måste leva upp till de svenska bolagens standard för att tas upp i sortimentet.

Många utländska leverantörer lever upp till WWF:s krav för gult respektive grönt ljus, men får ändå rött ljus i Köttguiden. Det är olyckligt eftersom det inte hjälper de bönder och producenter som på ett konkret sätt bidrar till en hållbarare utveckling av livsmedelsproduktionen i sina respektive länder. Det kan röra sig om producenter som är duktiga på till exempel djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

Det finns mycket hos den svenska livsmedelsproduktionen att vara stolt över. Låg antibiotikaanvändning, hög kvalitet och livsmedelssäkerhet, strikta regler för slakt och mycket annat. Det svenska köttet (och osten – som numera är en del av guiden) får därför grönt ljus på det mesta. Jag tycker att Köttguiden skulle bli bättre om olika utländska koncept redovisades separat för att på så sätt ge konsumenterna en mer heltäckande och rättvisande bild.

På samma sätt skulle det svenska köttet kunna delas upp beroende på produktionsmetoder. När det gäller nötköttsproduktion skiljer inte guiden, när det gäller ocertifierad produktion på betesbaserad produktion och produktion där djuren aldrig kommer ut. Kanske förbättringar som kan tas med nästa gång guiden uppdateras? Om WWF som oberoende aktör skulle utgå mer från olika koncept och produktionsmetoder skulle den också kunna påverka utbudet i handeln på ett lika effektivt sätt som fiskguiden.

Åsa

P.S. Du kan prenumerera på alla blogginlägg här (scrolla längst ned på sidan). D.S. 

Svenskt

Klimat