Det är tydligt att något hände med klimatfrågan efter förra sommarens torka. Plötsligt fick både allmänhet och media på allvar upp ögonen för klimatkrisen och dess påverkan. Värmerekorden med torka och skogsbränder som följd gjorde att effekten av klimatförändringarna kom närmare än tidigare och blev på riktigt för många fler.
Det är tydligt att något hände med klimatfrågan efter förra sommarens torka. Plötsligt fick både allmänhet och media på allvar upp ögonen för klimatkrisen och dess påverkan. Värmerekorden med torka och skogsbränder som följd gjorde att effekten av klimatförändringarna kom närmare än tidigare och blev på riktigt för många fler.
När Svensk Handel presenter sin sjunde årliga hållbarhetsundersökning borde jag därför inte bli särskilt förvånad över resultatet. Undersökningen visar inte bara att konsumenternas intresse för hållbarhetsfrågor ökar, utan att det skjuter i höjden. Aldrig tidigare har intresset varit så stort. Fyra av fem konsumenter tycker att det är viktigt att handla från hållbara företag. Och intresset ökar för nästan alla de områden som undersökningen omfattar.
Så många som 87 procent tycker att det är viktigt att den mat de köper är framtagen med största möjliga miljöfokus. Vikten av god djurvälfärd, miljö- eller etiska märkningar och hur maten är förpackad är några av de frågor som sticker ut i resultatet som frågor som konsumenterna visar ett betydligt större intresse för idag.
Bra omsorg för djuren är ett av flera viktiga mervärden för svensk livsmedelsproduktion. Och så sent som för några veckor sedan tog Axfood beslut om att sluta använda ägg från burhöns i varor från de egna varumärkena Eldorado och Garant. Enligt ett nytt mål ska minst 30 procent av de varor företaget säljer ha någon form av hållbarhetsmärkning, till exempel MSC, Fairtrade eller ekologiskt, senast 2022. Vad gäller förpackningar ska all plast vara tillverkad av förnybart eller återvunnet material 2030. Höga ambitioner som ligger helt rätt i tiden.
Att konsumenterna syn på plast är negativ är inget nytt. Under de senaste två åren har plasten seglat upp som en av de främsta symbolfrågorna för klimatpåverkan och miljöförstöring. Men att konsumenterna till och med vill att handeln byter ut plasten även om bytet inte är optimalt ur miljösynpunkt är nytt och uppseendeväckande. Tre av fyra konsumenter arbetar även aktivt med att minska sin egen användning av plast. Undersökningen visar att det främst är personer som är 50 år eller äldre som plastbantar. Varför är det så?
Åsa
P.S. Följ gärna bloggen genom att prenumerera här (scrolla ned en bit på sidan för att fylla i din mejladress)! D.S.
