Matsvinnet i världen motsvarar ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Det är hisnande! I Sverige slänger vi årligen närmare 491 000 ton mat, vilket motsvarar så mycket som 49 kilo per person. Det mesta slängs av hushållen, men alla delar av livsmedelskedjan bidrar. Att mat kastas innebär ett enormt slöseri med resurser av vatten, mark och energi. Samtidigt leder det till onödiga utsläpp av växthusgaser som bidrar till lokala och globala klimatförändringar.
Matsvinnet i världen motsvarar ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Det är hisnande! I Sverige slänger vi årligen närmare 491 000 ton mat, vilket motsvarar så mycket som 49 kilo per person. Det mesta slängs av hushållen, men alla delar av livsmedelskedjan bidrar. Att mat kastas innebär ett enormt slöseri med resurser av vatten, mark och energi. Samtidigt leder det till onödiga utsläpp av växthusgaser som bidrar till lokala och globala klimatförändringar.
Tidigare i år antog regeringen en livsmedelsstrategi som bland annat ska bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja och att våra svenska miljömål uppfylls. Ett av de områden som lyfts fram i strategin är att insatser behövs för att minskat matsvinnet – hela vägen från producenten till konsumenten. Det är positivt, men ställer krav på en handlingsplan.
Idag träffas företag, myndigheter, intresseorganisationer och forskare på ett seminarium på Näringsdepartementet för att diskutera hur frågan ska tacklas inom ramarna för den nya livsmedelsstrategin. Vi medverkar för att bland annat berätta om hur vi under flera år aktivt arbetat med att minska matsvinnet. Detta genom att skänka mat till välgörenhet, ta fram nya och smarta förpackningar, förbättra inköpsrutiner, samarbeta med producenter och sprida information till våra kunder.
Att samlas kring en gemensam strategi mot minskat matsvinn är en förutsättning för att nå resultat. Jag hoppas därför att vi på seminariet ska kunna enas kring minst fem konkreta åtgärder för att Sverige på allvar ska kunna minska matsvinnet.
- Det behövs ett konkret matsvinnsmål. Sverige bör därför anta FN:s målsättning om att halvera matsvinnet till 2030.
- En myndighet behöver få huvudansvaret att, tillsammans med näringsliv och andra intressenter, utforma en konkret handlingsplan för att nå matsvinnsmålet.
- En gemensam mätmetod är nödvändig för att alla aktörer i livsmedelskedjan ska mäta och följa upp sina resultat med samma metod.
- Det ska ställas krav på att alla aktörer i livsmedelskedjan rapporterar och redovisar sina matsvinnsresultat.
- Arbetsgrupper behövs för att se till att alla aktörer har en utarbetad strategi för att nå målen.
Att arbeta tillsammans, lära av varandra och utbyta erfarenheter är ett måste för att lyckas. Jag hyser stora förhoppningar om att dagens seminarium ska ta oss närmare målet om att minska matsvinnet ytterligare i hela livsmedelskedjan. Och att vi enas om en gemensam handlingsplan. Det är dags att på allvar ge matsvinnet en match!
