Är det knöligt att undvika att en del av potatisskörden går till matsvinn? Jo, kanske. Men även om det kan anses som en stor utmaning, behöver inte knöligt betyda omöjligt. Det finns alternativ!
Är det knöligt att undvika att en del av potatisskörden går till matsvinn? Jo, kanske. Men även om det kan anses som en stor utmaning, behöver inte knöligt betyda omöjligt. Det finns alternativ!
Potatisen är numera en av världens populäraste råvaror med anor 8000 år tillbaka i tiden. Den fick sitt stora genombrott på de svenska tallrikarna på 1800-talet och steg sedan snabbt i popularitet. Bara i Sverige odlas det ett idag hundratal olika sorter.
Under de senaste decennierna har potatisen fått hård konkurrens av andra kolhydratkällor såsom ris och pasta. Influenser från andra matkulturer, ökad internationell handel och större efterfrågan på mat som snabbt kan tillagas är några av förklaringarna. Utmaningarna har genom åren mötts med både produktutveckling i form av exempelvis delikatesspotatis, pommes och klyftpotatis samt förbättrad produktionsteknik. Dessutom har dagligvarubutikerna försetts med tvättad potatis sedan en tid tillbaka. Allt för att passa dagens konsumenter och stå pall mot konkurrensen från andra råvaror. Att potatisen är fin och lockar köpare är viktigt också för att den är ett mer klimatsmart alternativ än till exempel ris.
En del av potatisodlarnas skörd når aldrig dagligvarubutikerna. Det beror på att potatis med fläckar eller andra skönhetsfel sorteras bort eftersom den bedöms som svårsåld och riskerar att nobbas av butikernas kunder. Bedömningen av potatisen görs i enlighet med branschens SMAK-märkning. De potatisar som sorteras bort behöver dock inte nödvändigtvis ha odlats i onödan och bli matsvinn.
Det är viktigt att komma ihåg att det är lättare att rädda potatisen från svinn ju tidigare det sker i produktionskedjan. Väl i butiken kan det vara svårt att finna alternativa användningsområden. Dessutom blir klimatpåverkan större ju senare i ledet matsvinnet uppstår eftersom potatisen väl i butik både hunnit att transporteras, sorteras, packas och sköljas.
Vad ska man då göra med potatis som inte når upp till kraven som SMAK-märkningen ställer? Det finns flera alternativ. Många skolor och kommuner köper gärna in den till lägre pris. Den kan även användas för industriproduktion av till exempel pulvermos, djurfoder och substrat för biogasproduktion. Det kan även finnas lokala restauranger som är villiga att köpa in potatis direkt från odlaren och då till ett lägre pris. Givetvis kan det även vara intressant för välgörenhetsorganisationer att ta hand om en del av potatisen som annars skulle ha slängts.
Ett argument som används är att potatis med skönhetsfläckar skulle kunna säljas till ett lägre pris i matbutikerna. Jag tror dock inte att det skulle förändra särskilt mycket. Potatis är redan idag ett billigt livsmedel som inte påverkas särskilt mycket av mindre prisförändringar. Sannolikt är det därför få konsumenter som skulle välja extra knölig potatis med skönhetsfel bara för att spara några få kronor. Dessutom ökar risken för att matsvinnet flyttar hem till konsumenterna. Ett bättre alternativ skulle därför kunna vara att sälja en större andel färdigskalad potatis till butikerna. Det skulle kunna hjälpa till att minska matsvinnet, skapa fler arbetstillfällen (eftersom det skulle behövas fler skalerier) och samtidigt möta konsumentens ökade krav på livsmedel som inte äter upp dyrbar tid i köket. Det behöver kanske inte vara knöligare än så?
