När Sverige beslutade om de nationella miljömålen hade de stöd från en stor riksdagsmajoritet. Trots det kommer målen inte att nås. Att komma överens om mål tycks betydligt enklare än att göra vad som krävs för att nå dem.
När Sverige beslutade om de nationella miljömålen hade de stöd från en stor riksdagsmajoritet. Trots det kommer målen inte att nås. Att komma överens om mål tycks betydligt enklare än att göra vad som krävs för att nå dem.
Under pandemiåret 2020 minskade utsläppen visserligen så mycket som behövs för att nå målen. Samma årliga minskning skulle dock behövas i ungefär ett decennium framåt. Resan dit är lång och målen tycks alltmer ouppnåeliga. Det beror inte minst på den senaste tidens politiska beslut som snarare leder till ökad fossil användning än tvärt om.
Ryssland är en av världens största producenter av gas och olja. Putins krig mot Ukraina finansieras därför av den gas och olja som omvärlden – inklusive Sverige – köper. Jag tycker att den insikten borde vara tillräcklig för att få politiker att kavla upp skjortärmarna och genomföra kraftfulla satsningar för en snabb grön omställning bort från beroende av fossil energi. Men så sker inte – i alla fall inte i tillräckligt stor skala. Veckans utspel från regeringen om satsningar på vindkraft är ett välkommet undantag. Synd att man inte passade på att även göra något åt solcellsskatten som hämmar utvecklingen. Politikerna tycks snarare vilja tävla i att gå så långt de kan i motsatt riktning genom beslut om minskad reduktionsplikt, sänkt skatt på fossila drivmedel samt ekonomiska bidrag till alla som äger bil. Det är inte åtgärder som får oss att nå våra miljömål – eller som minskar vårt fossila beroende av exempelvis Ryssland. Tvärt om bidrar de snarare till att fylla på Putins krigskassa.
Stigande priser på mat, energi och drivmedel är tufft för många i samhället och det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Redan innan kriget i Ukraina startade såg vi att priserna ökade. Kriget driver på utvecklingen och bidrar nu ytterligare till att priserna sannolikt kommer att fortsätta stiga. Därför bör de insatser som politikerna beslutar om riktas mot just de med lägst inkomster. Och våra jordbrukare kan få hjälp ur en besvärlig sists genom bland annat sänkt skatt på arbete och gröna omställningsbidrag.
En grön omställning stärker företagens konkurrenskraft. Många svenska företag ligger också långt framme i omställningsarbetet och vill fortsätta att bidra till minskade klimatutsläpp. I nätverket Hagainitiativet arbetar vi inom Axfood tillsammans med tolv andra svenska företag för att aktivt styra bort från fossilt beroende till olika gröna lösningar såsom fossilfria transporter och förnyelsebar el. En försvagad och ryckig klimatpolitik som inte ligger fast och som saknar långsiktiga ambitioner försvårar omställningsarbetet. Det gynnar inte svensk konkurrenskraft – eller klimatet. Det är dags att svenska politiker visar klimatpolitiskt ledarskap och blickar längre fram än till höstens riksdagsval.
