Gå direkt till innehåll
  • sv
  • The page is not available in English en

Om smultronplockande torpare och blåbärsplockande thailändare

Kristina Areskog Bjurling, hållbarhetsansvarig var 6 juli 2023

Jag berättar för barnen om torparna på Muskö på 1800-talet. Hur de behövde plocka 10 liter smultron och 20 liter blåbär till herrgården när det vankades födelsedagar hos herrskapet. Sen slår det mig att det inte är mycket bättre nu. Men i stället för kilometer mellan de som plockar och de som firar är det numera globala mil, och de som plockar och äter möts sällan ansikte mot ansikte.

Jag berättar för barnen om torparna på Muskö på 1800-talet. Hur de behövde plocka 10 liter smultron och 20 liter blåbär till herrgården när det vankades födelsedagar hos herrskapet. Sen slår det mig att det inte är mycket bättre nu. Men i stället för kilometer mellan de som plockar och de som firar är det numera globala mil, och de som plockar och äter möts sällan ansikte mot ansikte.

I Dagens Nyheter läser jag vittnesmål från thailändska män och kvinnor som varit här i Sverige och plockat bär, hundratals kilon, ibland flera ton, men knappt fått någon lön kvar. Vissa har till och med skulder när de kommer hem. Några har insjuknat och ombetts stå för kostnaderna själva. Emot alla regler, emot det vi på Axfood och andra försökt förändra sedan dessa oacceptabla arbetsvillkor först började uppmärksammas under sent 2000-tal. I en annan landsända med ett annat språk plockas det gurka och även där publiceras uppgifter om gästarbetare som efter hårt arbete skickas hem utan ersättning. Innan dess kiwi i Italien, citrus i Marocko och jordgubbar i Spanien. Det är inte utan att man undrar vad det är som händer och hur det får hända.

Denna väv av tillverkning över jorden, den kan vara av godo och den kan vara av ondo. I mitt arbete är jag med och arbetar för förbättrade arbetsvillkor genom att förutse de risker som finns för tvångsarbete i våra globala leverantörskedjor. Jag och mina kollegor bedömer vilka leverantörer som gör rätt och avgör vilka vi kan köpa från. Ibland upptäcks bristfälliga villkor genom sociala revisioner och vi kan då bidra till att gästarbetare får tillbaka ersättning för utlägg de haft för resor och avgifter. Våra handlingsplaner gör att allt fler leverantörer trots allt gör rätt, och att de som gör rätt får affärerna. Så ska det fungera – och så fungerar det också till stor del. Men det finns givetvis sådant som vi inte känner till, så många nivåer i rekryteringsleden som fortfarande är osynliga.

Viktiga förbättringar för bärplockarna

Tillbaka till bären. Sedan 2021 har jag och mina kollegor drivit frågan om att det är arbetsgivarna som ska stå för kostnaderna för bärplockarnas resor till Sverige, liksom för andra avgifter och kostnader. Totalt handlar det ofta om cirka 20 000–30 000 kronor per säsong för en bärplockare. Plockarna behöver ofta ta lån för resan till Sverige, med följd att de får extra räntekostnader för lånen. De har sedan arbetat ungefär halva sommaren för att betala av dessa lån. Det är givetvis inte hållbart.

I den hållbarhetbedömning vi gör för inköp av frysta bär kräver vi i år för första gången – som ett första steg – att arbetsgivarna, alltså bärföretagen som bären köps in av, förskottsbetalar dessa summor. Det är en viktig förbättring. Sedan dras lånet ändå av på lönen, men plockarna slipper i alla fall räntekostnaderna och de risker som finns med att ta ett lån. Det här är något vi kräver och följer upp med våra leverantörer, och har en dialog kring. Nästa år tar vi nästa steg mot fullständig ersättning. Det är Axfood och IKEA som drivit på för att genomdriva de här förändringarna i bärbranschen. Genom samverkan i svenska Ethical Trading Initiative (ETI) har vi nu fått med samtliga andra livsmedelskedjor, andra stora aktörer inom offentlig upphandling samt bärbranschen för att identifiera vilka gemensamma steg som krävs i det fortsatta förbättringsarbetet. ETI har gett Mats Wingborg, Sveriges främste expert på bärplockning, i uppdrag att skriva en rapport där flera förslag föreslås. Med den som grund förs nu vidare samtal i branschen.

Gemensam insats från branschen

Om inte hela branschen följs åt och implementerar förbättringar finns risk att vissa aktörer inte följer reglerna och erbjuder billigare bär. Det innebär att fel företag riskerar att gynnas. De villkor som avslöjades i Dagens Nyheters granskning visar åter att krafttag krävs. De företag som känner sig träffade av granskningen och misstänker att de kan ha haft plockare som inte fått garantilön under förra säsongen måste nu gå till botten med om de behöver reglera sin skuld till plockarna. Alla måste arbeta aktivt för att vår mat tillverkas på ett sätt som innebär respekt för alla människors rättigheter. 2023 borde det vara en självklarhet att de gästarbetare som plockar våra svenska bär och grönsaker har skälig ersättning och schyssta arbetsvillkor. Det som framkommer i DN:s granskning är helt oacceptabelt. Globala gästarbetarna är inte livegna, utan människor med samma rätt till respekt och grundläggande mänskliga rättigheter som alla andra.

Kristina Areskog Bjurling, hållbarhetsansvarig varor, Dagab

Om skribenten:

Kristina Areskog Bjurling, hållbarhetsansvarig varor, Dagab

Kristina ansvarar för att Axfoods uppförandekod följs i de globala leverantörsleden och för att driva Axfoods hållbarhetsmål för ansvarsfulla inköp. Hon har tidigare arbetat inom frivilligorganisationer som Swedwatch och Fair Action.